Intensiv helg

Det intensiva började redan i torsdags eftermiddag. Jag slutade tidigt och tränade efter jobbet och sen hade jag träff med min förstfödde och mitt barnbarn i mataffären. Sen åkte vi hem och lekte och lagade mat.

I fredags åkte jag på en tur till Åland med mina två gamla nyupptäckta klasskompisar. Det var kul, men den ena pratar så mycket att jag blir så himla trött! Måste nästan avskärma mig ibland.

Idag har jag promenerat runt på Söder (SoFo) i flera timmar i den där tävlingen som den stora dagstidningen brukar anordna i samband med jul och påsk. Gick som vanligt med min unga killkompis (han är 24) och vi hade jättetrevligt. Har hittat alla platser utom tre, den översta är en av dem.

Har du haft det lika intensivt eller fick du vila lite?

Smitning

Säg inget till nån, men jag borde vara på väg till vattengympan nu. Jag hörde precis kyrkklockan slå och det brukar den göra när jag är ute i sista minuten. Och nu låter jag sista minuten passera.  I natt har jag sovit så skruttigt, tror hon var tre innan jag somnade på riktigt. Antagligen har jag småsovit lite innan dess, jag släckte halvett. Jag är dessutom trött från början, jag har haft en riktigt rejäl förkylning eller influensa eller något och den verkar inte vilja släppa greppet helt och hållet. Jag hostar fortfarande och förra veckan somnade jag sittande vid halvtio och det är inte ett dugg likt mig, kan jag säga.

Annars känner jag mig nöjd här hemma. Jag städade som sjutton på långfredagen och påskafton och jag måste säga att jag trivs väldigt bra när det är städat. Kanske ska skaffa mig städning som hobby? Eller inte.

Ett ögonblick utifrån

Ibland ser jag en sekundsnabb bild av mig själv i andras ögon. För det mesta är jag jättenöjd att gå omkring med min egen bild av mig, som jag förstår inte alls stämmer med andras. Men jag gillar den bilden och trivs med den. Men ibland händer det att jag för ett ögonblick ser mig själv med någon annans ögon. Det hände idag.

Plats; en biograf. Personer i foajen; mest ungdomar. Film; Hungerspelen.  Vid ingången till salongen står en ung kille och tar emot biljetterna. Han ser en leende tant i jeanskjol som ska se en ungdomsfilm och som räcker fram biljetten med två fingrar täckta med knallrosa Hello Kitty-plåster. Det var jag.

Kaffe kanske?

Klockan är halv elva och jag har:

tvättat en matta
gjort passionsfruktsparfait
snittat två fingrar
gjort en surdeg som står på jäsning

Kan man få en kopp kaffe nu kanske?

Carmen

Ikväll var jag på Kungliga Operan och såg Carmen. Bara lokalen är fantastisk tycker jag. Vi satt på andra raden och att öppna dörren in dit är en upplevelse. Rött och guld och glittrande ljus strömmar emot en. En enorm ljuskrona och så orkestern som sprider förväntansljud när de värmer upp. 

Jag är inte direkt någon frekvent operabesökare, det är nog sex år sen jag var där senast och såg Tristan och Isolde. Carmen är ju väldigt lättsmält och jag känner igen förvånansvärt mycket av musiken. Vet inte hur och varifrån, men jag gör det.

En trevlig herre satt bredvid oss och det är så intressant med människor som är hängivna. Han hade sett den för ett par veckor sen, men såg om den, från andra sidan. Han hörde och såg helt andra saker än jag gjorde och delade med sig. Det gillar jag. 

I pausen drack vi vitt vin och pratade med en dam. Jo, det är mest damer och herrar som går på operan. Hon visste inte vad Monty Python var. Å andra sidan hade jag ingen uppfattning om den här uppsättningen av Carmen var annorlunda än den förra. Tänk så olika man kan vara.

Toreadorarian ringer fortfarande i mina öron.

Kan blommor klockan?

Jag fick ett skott av en porslinsblomma för något år sen av min kollega. Den har verkligen trivts och klättrar vilt omkring i blomstödet (i form av en kanin... men det syns inte längre) och nu har den börjat blomma. Fina vaxartade vita blommor med rosa mitt som hänger som klockor.

Men nu till det knepiga. Den doftar ingenting på dagen. Inte heller när det skymmer. Men runt klockan tio på kvällen, varje kväll, så sprider sig den bedövande söta och tunga doften över rummet. På morgonen är det doftfritt igen. Är det inte märkligt att den har en inbyggd klocka? Jag borde förstås ha ställt om den när det blev sommartid. 

Nu har jag ställt den i hallen för att inte bli helt omtöcknad av den.

Glädje

Jag har varit på lokal med min "bästis", alltså min barndomskamrat B och hennes lillasyrra. Systern ringde mig igår vid lunch och undrade om jag ville hänga med på en humorföreställning och dessförinnan middag. Självklart! Vi bestämde i lönndom så B visste inte att jag skulle med. Jag satt i baren med ett glas vitt och min bok när de kom in och hon blev förvånad och glad. Såklart. En riktigt trevlig kväll hade vi och som vanligt får jag en energikick av att umgås med dem.

Och sen kroppsglädjen efter det. Att kunna resa mig och gå, nästan som en vanlig människa, efter att ha suttit i flera timmar. Kunna gå till tunnelbanan utan att behöva fokusera på vad jag gör. Kunna resa mig ungefär när tåget stannar utan att behöva förbereda mig. Och jag till och med tog ett felsteg och överlevde. Jag trodde rulltrappan var nere och klöv luften med mitt kliv innan foten fann fäste. Det gjorde lite ont men det gjorde inget, det var bara lite. Fatta hur härligt det är!