tisdag 24 februari 2009

Det här med tvåor

Jag tycker inte om att skriva siffran två. Den blir så ful. Jag är uppvuxen på den tiden när man gjorde en ögla även därnere på tvåan och även fast jag försökt lära om till att bara ha ett streck underst så blir det någon konstig sorts halvmessyr och inte snyggt alls.

Hälften av de adresser jag bott på har haft en tvåa i sig:
62
67 A
11
5
23
27 A

Så få ställen jag bott på! Bara 6 olika adresser får väl anses som lite. I snitt 10 år på varje plats.

18
3
5
8
17
5 and counting.

Jag gillar lägre entalssiffror bättre än högre. 012345 är mycket trevligare än 6789. Det tror jag hänger ihop med att telefonerna då, när jag använde dem som mest, hade petmoj. Nummerskiva eller fingerskiva kanske det heter. Då skulle man ju stoppa in fingret i ett hål, föra fingret, hålet och skivan fram tills det tog stopp. Släppa och vänta på att skivan gick tillbaka. Tog ju en evig tid med de höga siffrorna som var längst bort på nummerskivan. Nollan var kortast väg. I Sverige i alla fall. Åkte man till Norge eller Tyskland så var nollan längre bort än nian.

söndag 22 februari 2009

Bokångest


När jag läser böcker är jag väldig inne i dem. När de tar slut blir det så tomt. Jag har precis läst klart Millenniumtrilogin och känner lätt panik över att gå och lägga mig utan att ha den att läsa. Det tog ganska precis tre veckor att läsa de tre böckerna. Och jag som egentligen inte gillar det som kallas för deckare. Men den kanske inte går under det epitetet? Bra läsning var det i alla fall. Det var dessutom länge sen jag läste en bok som utspelar sig i Stockholm och det är lite speciellt att känna igen platserna som beskrivs.

En annan bok jag just läst är Ken Folletts "En värld utan slut". Blev överlycklig när jag läste i tidningen att den kommit ut. Den utspelar sig på samma plats som hans tidigare roman, Svärdet och Spiran, fast 150 år senare. Jag lever mig in i böcker och kan nästan må lite obekant dåligt när huvudpersonen inte mår bra. Tills jag kommer på varför jag känner som jag gör. I den här boken grasserar pesten och ofta börjar den med att någon nyser. En dag nös jag och i en tiondels sekund trodde jag att jag skulle dö, för att jag fått pesten!

Nu ska jag börja på en bok jag köpte på Myrorna för tio spänn.