Vissa ting tycker jag om. Oavsett om det är stort eller litet, äkta eller falskt, mitt eller någon annans.
Tak
Hattar
Cyklar
Änglar
En gång var syrran och jag på auktion. Eller, rättare sagt, jag följde med syrran på auktion. Där fanns en tavla med två damer som sitter vid ett kafébord och båda har hatt. Jag skulle följt min instinkt och bjudit på den. Nu gjorde syrran det så jag får glädjas åt den när jag är hos henne.Tak
Hattar
Cyklar
Änglar
Jag skulle vilja bo så jag såg andras tak uppifrån, många olika tak, material, färger och höjder. Massor med vindflöjlar och många skorstenar.
Sen gillar jag ljudet av kyrkklockor också. Jag tror bestämt jag stannar och ler när jag hör dem.
Jag gillar också hattar. Men har ingen egen. Min mamma har hatt. Jag känner mig lite utklädd när jag har det men en dag ska jag våga bara för att det är så läckert.
SvaraRaderaVåga! Jag lovar att du kommer känna dig speciell och vacker.
SvaraRaderaPlötsligt ser jag dem, taken. Och inser att jag älskar dem. Speciellt taken i Stockholm. Det är nåt speciellt med dem. Växte upp i ett gammalt hus i en stad i Värmland. På det taket tillbringade jag många timmar med att kika ut genom vindsluckan, räkna stjärnor och drömma mej bort. Hattar väcker inte samma känsla. En cykel är för mej bara en cykel, visserligen är en del vackrare än andra. Änglar, ja, inget fel på dem heller men inget som väcker något i mej. Däremot gör stenar det. De kan jag vända och vrida på, känna i min hand, låta mej fascineras av, allt de varit med om. Alla färger, skiftningar, mönster.
SvaraRaderaTak i Storbritannien är speciella. Där har de en separat rökgång från varje eldstad, stället för som vi ofta gör, samlar ihop dem i en enda skorsten. Så där är taken fyllda av blomkrukor, ser det ut som. Det gäller att lyfta blicken! Säger jag som så ofta går och kollar i backen.
SvaraRadera