Ibland tänker jag på hur jag tänker. Jag tycker mycket om att låta blicken fara över en fri horisont när jag tänker. Jag tror tanken flyger bättre när blicken kan flyga utan att stoppas av föremål.
Tät granskog utanför ett tågfönster kan ha samma effekt, då finns inte heller något att fästa blicken på och tankarna får fritt spelrum.
Om jag är stressad eller har bekymmer av något slag så blir tankarna genast mer instängda. Om jag har ont tex så kan det kännas som jag har en stor glaskupa runt huvudet där samma tankar studsar omkring och inga andra får plats.
Tät granskog utanför ett tågfönster kan ha samma effekt, då finns inte heller något att fästa blicken på och tankarna får fritt spelrum.
Om jag är stressad eller har bekymmer av något slag så blir tankarna genast mer instängda. Om jag har ont tex så kan det kännas som jag har en stor glaskupa runt huvudet där samma tankar studsar omkring och inga andra får plats.