Var så god och sitt - Ordlös onsdag

Hos Ordlös onsdag finns fler sittmöjligheter.

Novemberpelargoner

Härlig dag! Lite solsken mitt på dagen, ett underbart ljus på eftermiddagen och en vacker solnedgång. Den speglade sig i rutmönstret av småfönster på baksidan av en gammal bensinmack och jag ville fotografera. Men som vanligt när jag sitter i bilen så gör jag inte det, krångligt att hitta någonstans att göra av bilen och sen var det ett staket också. Så jag fick nöja mig med synintrycket.

Grannen ovanpå har börjat med något nytt. Det skulle kunna vara riverdance, hopprep eller något dansprogram på en spelkonsol. Låter gör det. Men det får lov att gå an, iaf så här tidigt på kvällen.

Idag lagade jag Pekingsoppa. Den blev jättegod. Pelargonerna på balkongen blommar fortfarande om än inte lika välansade som om sommaren.

Hissen

När jag stänger ytterdörren och vrider om nyckeln hör jag att grannen under trycker på hissknappen och med ett surrande far hissen till den våningen. Jag har ingen brådska och väntar istället för att ta trappen. Med blicken rakt in i det mörka hål som hisskorgen lämnat efter sig ser jag motvikten röra sig uppåt. Jag ser de två tampar som håller hissen. Jag ser tamparna brista, lämna två dinglande fransiga stumpar och jag hör hissen öka farten mot kraschen i botten. Min granne skriker inte, han hann inte fatta vad som hände innan hisskorgen med en gnisslande smäll slår i botten.  Vilken tur att det bara var en dröm.

Ljus

Ljuständardagen. Ett ljus för mamma. Ett ljus för storasyster. Ett ljus för pappa. Och faster, farbror, kusin, syrrans första pojkvän och hans föräldrar och min bästis pappa och mamma, min svärdotters farbror.  Sen räcker det, tror jag. Alla finns de på samma kyrkogård, om man nu tror att det är där de finns.

Vackert är det att gå där i skymningen. En tjock matta av guldgula lönnlöv. Skimrande ljus på nästan varje grav. Människor i sorg som stilla står vid en grav. Människor som möter andra och stannar till på grusgången. Ett hemgjort halsband på en gravsten. Kransar och ljung på andra.

Livet sköt jag framför mig. Ett sovande halvårsliv i en barnvagn. En gulvitrandig mössa och slutna ögonlock. En grön filt. En stolthet och en glädje.

Ni som var före oss gjorde oss till dem vi är.

Sovtåget

Jag tror på sovtåget. Det kommer ljudlöst farande på osynliga skenor och får mig att bli trött och får mig att somna. Jag kan inte dess tidtabell men jag vet att tågen inte går så ofta, kanske en gång varje timme och en halv.

Om jag är uppe när sovtåget kommer börjar jag gäspa och känner en längtan efter min kudde och min säng.

Ligger jag i sängen när det annonserar sin ankomst känns ögonlocken tunga och vill sluta sig och min hand blir viljelös och boken ostyrslig.

Att försöka somna utan sovtåget gör bara att jag står på perrongen med blicken förlorad i fjärran. Långt bort där himmel möter jord bildar horisonten en skiljelinje lika diffus som landet mellan sömn och vaka. Ögonen tåras av vinden men sömnen infinner sig inte. Det gäller att passa tiden när sovtåget kommer och hoppa på när det saktar ner utan att helt stanna.

För om tåget stannar är det illavarslande, det betyder att någon ska gå av. Då har tåget blivit svart och hotfullt och den som tvingas gå av kommer aldrig mer somna. Men den kommer heller aldrig mer vakna.

Hår

Idag har jag sett Hair. Det var en mycket bra föreställning och jag kände mig med ens förflyttad tillbaka till tonåren. De utsvängda byxorna, musiken, inställningen, livsglädjen. Jag var kanske lite för ung för den riktiga flower-powerperioden, men när jag fyllde tretton så fick jag iaf ett par blommiga utsvängda byxor i lindblomsgrönt och gammelrosa och en ribbstickad grön tröja därtill.

Det enda som kändes lite märkligt var att låttexterna var på svenska, det kändes ovant när de engelska orden strömmar fram ur minnet i takt med musiken. Och nu har jag sett mer och fler nakna män än jag sett på hela året!

Effektiviteten personifierad

Så känner jag mig. Effektiv. Visserligen hade jag en frostnatt och somnade nog inte förrän halvtre, men det är okej. Jag har beställt tid för lite handpåläggning på bilen och jag har beställt tid för avkortning av hår. 

Jag är så tacksam för de dagar jag slutar tidigt och eftersom jag tränade igår så hann jag med en hel massa på eftermiddagen idag. Och jag orkade. Köpte nya hjulsidor eller navkapslar eller vad det heter. Nya vindrutetorkare. Ny isskrapa. Åkte bort till ett skumt ställe i ett garage och fick bilen tvättad både in och utvändigt medan jag satt på en parkbänk och läste. Och sen handlade jag lite mat. Och nu har jag tagit en sen fika här hemma och äppelkakan är mycket godare idag!