Jag tror på sovtåget. Det kommer ljudlöst farande på osynliga skenor och får mig att bli trött och får mig att somna. Jag kan inte dess tidtabell men jag vet att tågen inte går så ofta, kanske en gång varje timme och en halv.
Om jag är uppe när sovtåget kommer börjar jag gäspa och känner en längtan efter min kudde och min säng.
Ligger jag i sängen när det annonserar sin ankomst känns ögonlocken tunga och vill sluta sig och min hand blir viljelös och boken ostyrslig.
Att försöka somna utan sovtåget gör bara att jag står på perrongen med blicken förlorad i fjärran. Långt bort där himmel möter jord bildar horisonten en skiljelinje lika diffus som landet mellan sömn och vaka. Ögonen tåras av vinden men sömnen infinner sig inte. Det gäller att passa tiden när sovtåget kommer och hoppa på när det saktar ner utan att helt stanna.
För om tåget stannar är det illavarslande, det betyder att någon ska gå av. Då har tåget blivit svart och hotfullt och den som tvingas gå av kommer aldrig mer somna. Men den kommer heller aldrig mer vakna.
Först tänkte jag att det stämmer bra. Men sen läste jag sista stycket och tyckte att det lät lite otäckt
SvaraRaderaDet är inte alla tåg som är såna, det är bara ibland de där svarta tågen kommer. Ganska sällan faktiskt.
SvaraRaderaEller så kommer de ofta till vissa av oss
SvaraRaderaJag tror de kommer ungefär lika många gånger till oss alla, Mea. Fast ibland kan det kanske vara tätt på given.
SvaraRaderaDramatiskt värre. Högst målande beskrivning. Passar i diktform. Kanske dags att samla ihop alla de där texterna?
SvaraRaderaMagica, nja, det tror jag väl ändå inte!
SvaraRaderaJag tror faktiskt på sovtåget på riktigt. Att det finns vissa tider på kvällen när man kan somna och när den passerat så dröjer det ett tag till nästa. Fast sista stycket är hittepå.
Jag hade en gång en arbetskamrat som bestämt påstod att det fanns ett sovtåg och missade man det så var det kört. Hennes gick exakt kl 22 varje kväll sa hon.
SvaraRaderaJag tror också på det där med sovtåget, även om sista stycket lät lite läskigt.
SvaraRaderaDet är bara det att jag tycker sovtåget kommer så förbenat ofta, och på massa konstiga tider. Det kan lika gärna vara kl tre på eftermiddagen som kl 22 på kvällen.
Döden, döden trodde jag det sista stycket handlade om. Men nu verkar det som om det bara handlade om lite letargi,kanske?
SvaraRaderaKaiza: Jag håller på din jobbarkompis.
SvaraRaderaZelda: Du kanske har en egen tidtabell? En alldeles egen.
Nilla: Döden var det jag tänkte på i det sista stycket. Fast det är inget som egentligen ingår i sovtåget.
Absolut, sovtåget har sina tider och hinner jag inte med så blir jag uppe längre. Men jag kan "komma ikapp" sovtåget om jag går och lägger mig strax efter att det gått.
SvaraRaderaSista stycket var fint.