Semestersammanfattning

Jag har suttit på balkongen och läst.

Jag har fyllt år och C gjorde tårta.

 

Jag var på Fotografiska museet. (ser ni killen som är målad som bakgrunden?)

Jag har träffat mitt  barnbarn som nu är 3 månader, väger 5 kg och är modiga 58 cm lång.
















Funderade på att skriva allt jag inte gjort men det kändes ändå mer deprimerande så jag avstår, för min egen skull, jag är tillräckligt bra att racka ner på mig själv ändå utan att behöva ha det svart på vitt.

Jo, jag har tränat också, det har jag varit duktigt med. Åkt till jobbet, där vi har en massa redskap/maskiner ungefär 3 gånger i veckan.

Sen är jag glad över tallrikarna jag fått av mitt x. När vi skilde oss delade vi upp porslinet och av den servis jag tycker bäst om har jag bara haft 4 tallrikar. Nu har jag jättemånga och dessutom uppläggningsfat och skål i samma serie. Vi kom överens om att vi skulle ge den andre om vi inte längre behövde dem.

Jag har inte läst så mycket bloggar ordentligt, bara skummat. Inte kommenterat. Jag har för första gången verkligen inte varit på humör för det. Det kanske blir som vanligt igen, nu när jag börjar jobba.

När man har hål i huvudet

Jag har läst alla tidigare delar i serien om Ayla som börjar med Grottbjörnens folk. Jag blev glad när det kom ytterligare en del och ändå gladare när jag såg att den låg på topplistan även i pocket. När jag börjat läsa den frågar C vad det är för bok, hon tycker att hon känner igen den. "Det kanske är Shantaram du tänker på" säger jag. "Den har också ett orange omslag". Då går hon fram till bokhyllan och plockar fram boken jag läser, fast inbunden! Jag har beställt den näst sista boken i serien, den som kom 2002. Och frågan är, var det fler än jag som gjort samma misstag eftersom den låg på topplistan? Nåväl, jag läste om den och jag ska erkänna att jag inte kom ihåg handlingen alls. Så är det ibland för mig när jag läser det jag kallar "underhållningsböcker".

Talen

Ibland är det talen som jag minns. De fruktansvärda numeriska talen över människor som dödats.

Jag måste ha lyssnat på nyheterna på radion morgonen efter att Estonia sjönk. När C som bara var ett litet barn kom nedför trappan i sin pyjamas sa jag till henne att en båt sjunkit och att 858 människor saknades.

När tsunamin drabbade Thailand den där annandagen satt jag vid datorn och såg siffrorna bli högre och högre för varje gång jag uppdaterade nyhetssidan.

Igår morse när C var klar att ge sig iväg och jag fortfarande låg nyvaknad i sängen, säger hon. Mamma, det är 80 dödade på ön i Norge nu. Kvällen innan var siffran 4.

Det här är allt jag tänker skriva om det. Trots att det fyller mina tankar och i viss mån tränger bort det vanliga livet. Men det vanliga livet måste gå vidare. Den här gången också.

Jodå

Jodå, jag är här någonstans. Men har förutom att inte bloggat inte läst några bloggar heller. Vet inte vad som hände riktigt, jag kanske behövde en paus bara. Blev som trött.

Jag har semester. En Rutansemester. Jag hänger här hemma, är på balkongen om vädret vill sig och fipplar omkring lite allmänt. Idag har jag städat till exempel. Och varit i tvättstugan. Men vet ni nåt kul? Min tvättmaskin som slutade fungera någon gång i våras, den har helt plötsligt fått liv igen! Jag mötte den i hallen. Nej, nu ljög jag. Men jag la i badrumsmattan och min lilla vita trasmatta jag har i köket och tänkte att jag kan ju bära ned dem till tvättstugan och centrifugera. Och döm om min förvåning när jag hör hur den sätter igång och snurrar med alla varv den har! Det lates belöning. Gör ingenting och saker fixar sig självt. Det kanske var något som satt i slangen eller i pumpen som liksom torkade ihop när jag inte använde tvättmaskinen och lossnade när det plötsligt kom vatten. Glad är jag, ett praktiskt bekymmer mindre.

Idag var det all flygmyrors dag. När jag handlat fick jag stänga bildörren kvickt för att inte få in dem i bilen. Lustigt de där timmarna medan de har vingar, det fullkomligt vimlar av dem i luften då. Och sen faller vingarna av och de kryper på marken. (i alla fall tror jag att det är så det är). Fåglarna spatserade på gatan och fick sig ett skrovmål såg jag.

Sover intelligensen?

Undrar om hjärnan lägger av helt om natten. Blir en liten klump med blod skvalpande omkring. Ingen logik, inga signaler, inga synapser, inget ingenting.

I natt regnade det. Massvis, floder, strömmande vatten över hela gatan. Bilarna plöjde sig fram i meterdjupt vatten och bildade små svallvågor på sidorna. Lite högre upp på gatan där vattnet hunnit undan var det tre grabbar som skulle åka iväg med sin bil. Problemet var att det hade samlats drivor med sand så de fick skotta med en spade för att kunna öppna bildörrarna. Det såg så roligt ut att jag, naken, smög ut på balkongen med kameran i högsta hugg. Eftersom  balkongräcket var i vägen i bilden var jag tvungen att gå längst ut på balkongen för att plåta. Men jag visste att jag skulle hinna tillbaka innan de fattat att det var en blixt de såg och innan de såg mig.

Allt det här trodde jag verkligen hade hänt när jag vaknade vid kvart över ett. Men i morse fattade jag att det var en dröm. Och nej, jag har inte kollat vad jag har i kameran!

Saknar längtan

Jag längtar inte efter något. Jag saknar att längta. Jag har semester om fyra dagar. Det längtar jag inte heller till utan känner mig närmast avundsjuk på alla dem som glatt och ihärdigt längtar till sina. Jag har inga konsertbiljetter på kylskåpet. Ingen bokad resa. Jag är längtanslös. Det är nästan som att inte leva, när inte längtan finns. 

Jag längtar efter sådant jag inte kan få. Längre. Så jag tror jag slagit av den där längtansknappen. Den är i läge "off".

Jag vill att blixten slår ned och ändrar läget.

Fyrkantig kväll

Som ni vet tittar jag inte särskilt mycket på teve. Jag ser sällan på filmer. Men ikväll gjorde jag det, hade fått låna den senaste Harry Potter filmen av en snäll kollega. Jag gick aldrig på den på bio när den kom i november, den jag brukar se Harry Potter med hade sett den redan och jag tycker det är rätt trist att gå på bio själv. Och få av mina jämnåriga vill se den.

Så då fick jag koppla in dvd:n igen. Den står lite för lång från teven för att få vara inkopplad jämt. Eller så är sladden för kort, välj själv. Men alltså, jag hade glömt vilket härligt ljud det blir med 5:1 högtalare! Mer än en gång hoppade jag till för att det knakade till bort i bokhyllan.

Och när den var slut och jag slog av den så ser jag att det är en dokumentär om Queen på teve så den kollar jag på nu. Så det här blev en väldigt fyrkantig kväll.

Fel plats och fel tid

Jag brukar tänka på det där uttrycket "fel plats vid fel tidpunkt". Är inte det lite för mycket. Räcker det inte att man är på fel plats? Eller att man är där vid fel tidpunkt? Varför måste det vara två fel?

Nåja, vi hade två fel nyss. C hade bokat tvättstugan idag 1930. Jag kollade på tavlan när vi gick in. Vi hade tid igår 1630!  Men vi kunde ta en ny tid imorrn och nu är ju allt förberett.

Har jobbat som ett gnu. (jobbar gnun mycket?). Är helt slut i huvudet när jag går hem men tycker det är roligt ändå. Och en användare skickade ett pappersbrev med en bild på en glass och sa att jag och min kollega kunde gå till fiket och hämta varsin glass eftersom vi är så proffsiga, trevliga och serviceminded. Jo, jag tackar jag!

Sen har jag funderat på två ord till, hur uttalar ni dem?  Förhyrd (parkering). Betoningen på för eller hyrd? Förbifart. Betoningen på för eller bi?

Sen ska jag nog sluta och tänka en stund, vem vet vad för konstigt mer det kan dyka upp.

Den där pajen

Den där pajen var väldigt snygg. Men alldeles för söt för min smak. Kolasås av sirap och socker måste ju nödvändigtvis bli det. Men rätt så god. Syrliga bär till hade det nog varit perfekt.

När de kom och jag öppnade dörren tyckte jag den förstfödde såg väldigt sliten ut. Det hade sin förklaring, han hade sprungit hit. 1,5 mil. Galning. Den fortfarande namnlösa bebisen hade växt till sig och kändes rejälare att hålla i. 

Vi började prata om likheter i utseende. Jag är erkänt dålig på att se sådant, det måste vara väldigt uppenbart för att jag ska se om några är släkt. Mina båda barn är jätteolika, tycker jag, medan andra direkt ser att de är syskon. Vi gick  verkligen in i detalj och försökte skärskåda varandras ögon och öron och läppar och amorbågar. C gick och hämtade skjutmåttet! Så nu vet vi hår långt vi har mellan ögonen!

Annars jobbar jag väldigt mycket just nu. Min kollega har semester och ett ganska stort projekt har dragit igång så jag vet att jag lever när jag är på jobbet. Men det är roligt också. Jag jobbar dessutom heltid för att täcka upp. Och sen träning efter det, som det är för er vanliga människor i vanliga kläder som jobbar heltid alltid.

Och apropå kläder. Det var snubblande nära att jag gick till jobbet med blusen ut och in. Råkade titta ner och såg några märkliga sömmar jag inte sett förut. Insyningarna till bröstvecken. Jojo.

Supereffektiv

Såhär på lördagskvällen är jag supereffektiv! Har just gjort en jordnöts-kola-paj vars doft och konsistens bådar gott! Och nu står en fransyska i ugnen, en väldig kort person. Eller en köttbit som ska bli rostbiff. Hade inga batterier till till den alarmerande termometern så jag kör den gammaldags varianten. Imorrn kommer den förstfödde, hans flickvän och mitt barnbarn! Det är jättelängesen jag träffade dem, de har varit på tour i södra Sverige. Barnbarnet är två månader nu och har gått upp till den häpnadsväckande vikten av drygt 4 kilo.

Förutom det är jag dödligt imponerad av mig själv som fixat belysningen över bardisken. En dag så blixtrade det till och jag blev svart på fingret när jag satte i kontakten till den. Vi har väl varit lite slarviga och dragit i sladden istället för i stickproppen så den har blivit utnött. Men nu har jag bytt stickpropp och satt dit en strömbrytare. Jag har förhört mig noga hos elektrikerna på jobbet hur jag skulle göra men det var lite pyssligt innan det blev klart. Men nu funkar det och jag är stolt som få!

Sen är jag lite extra glad för att jag fick en så fin bok av Magica i fredags. En perfek farmorsbok, med sånger och ramsor för små barn. Det roliga är att så fort jag läser dem, minns jag och kan dem. Inte alla såklart, men många. Tack!