Autopilot om morgonen

Morgnar är som ett töcken och det tar en god stund innan min hjärna slutar gå på tomgång. Autopiloten ser till att jag:

sträcker ut armen och gör något med det som låter
sätter på mig hårspännet
förflyttar glasögon och mobil till mer strategiska platser
sätter på tevatten
kissar
sätter på mig morgonrocken
tar in tidningen
äter frukost och läser tidningen

Men inte ens här är hjärnan riktigt med. Det kan hända att jag senare, i bilradion, hör en nyhet som jag känner igen. Då har jag läst den i tidningen medan hjärnan var i standbyläge. Imorse tog jag filmjölk i teet. Det inte bara såg äckligt ut när det flockade sig, det smakade så också.

Sen upptäckte jag att klockan i badrummet gick en timme fel. Prick en timme. Märkligt nog även den i köket. Börjar så sakteliga inse att jag gått upp en timme för tidigt.

La mig och drog något gammalt över mig en stund innan jag åkte till jobbet.