onsdag 6 juli 2011

Den där pajen

Den där pajen var väldigt snygg. Men alldeles för söt för min smak. Kolasås av sirap och socker måste ju nödvändigtvis bli det. Men rätt så god. Syrliga bär till hade det nog varit perfekt.

När de kom och jag öppnade dörren tyckte jag den förstfödde såg väldigt sliten ut. Det hade sin förklaring, han hade sprungit hit. 1,5 mil. Galning. Den fortfarande namnlösa bebisen hade växt till sig och kändes rejälare att hålla i. 

Vi började prata om likheter i utseende. Jag är erkänt dålig på att se sådant, det måste vara väldigt uppenbart för att jag ska se om några är släkt. Mina båda barn är jätteolika, tycker jag, medan andra direkt ser att de är syskon. Vi gick  verkligen in i detalj och försökte skärskåda varandras ögon och öron och läppar och amorbågar. C gick och hämtade skjutmåttet! Så nu vet vi hår långt vi har mellan ögonen!

Annars jobbar jag väldigt mycket just nu. Min kollega har semester och ett ganska stort projekt har dragit igång så jag vet att jag lever när jag är på jobbet. Men det är roligt också. Jag jobbar dessutom heltid för att täcka upp. Och sen träning efter det, som det är för er vanliga människor i vanliga kläder som jobbar heltid alltid.

Och apropå kläder. Det var snubblande nära att jag gick till jobbet med blusen ut och in. Råkade titta ner och såg några märkliga sömmar jag inte sett förut. Insyningarna till bröstvecken. Jojo.

9 kommentarer:

  1. Det är nog ett tecken på att man håller på att bli gammal, det där med blusen. Min make som är över femtio har också satt på sig tröjor ut och in några gånger.

    SvaraRadera
  2. Skönt att upptäcka det där med blusen innan du kom fram. Jag har jobbat en halv dag innan kollegan upptäckte mitt misstag och jag fick smita iväg och vända tillbaka den

    SvaraRadera
  3. En gång i början av mitt och J:s förhållande var jag och fikade hos svärmor med tröjan ut och in - och därtill var jag lite nyrosig om kinderna. Sade jag att vi var nyförälskade? *rodnar lite*

    SvaraRadera
  4. Var det exakt lika långt mellan ögonen på er då...? ;)

    SvaraRadera
  5. Nilla: För min del är det mer att jag inte är så noga. En gång hade jag tröjan bakochfram. Jättesnygg v-ringning. Bak.

    Shamrock: Men då hade nog ingen annan sett det heller.

    Petra: Det kan ju vara lite pinsamt om man inte känner varandra så väl.

    glimra: Nej, det skilde sig. Och bredden på näsan oxå. :-)

    SvaraRadera
  6. Men det är ju himla konstigt att man = jag, ska behöva klä på sig när man = jag, är som mest tröttast och fullkomligt borta. På morgonen. Att ha en tröja bak-och-fram-ut-och-in är inget konstigt alls. Tycker jag. En trött en.

    SvaraRadera
  7. Fattar inte vilken paj du snackar om, men det kvittar.

    SvaraRadera
  8. Vad är amorbågar? Eller menar du att ni jämförde armbågar :-)

    SvaraRadera
  9. Singlis: För mig är det nog lika delar trötthet och ignorans.

    Magica: Jordnötspajen, pratar jag om.

    YKW: Amorbågar är de där bucklorna på överläppen. Vågmönstret liksom. Eller hur jag nu ska förklara det! Där snorrännan slutar, blir det bra så?

    SvaraRadera