Ro

Granen doftar skog och ljusen med änglahår över bildar oskarpa skinande ringar i mörkret. Doften av hycinterna i hallen letar sig fram till mig. Idag är dagen av ro. Jag gläds åt allt som är gjort och det som inte har hunnits med får vara. Det får vila utan dåligt samvete och det är därför dagen är fylld av ro. Jag tror det var den här känslan  min mamma markerade dagen innan julafton när hon la en julduk över spisen. Det som är klart är klart och resten får vara. Det är en oerhörd styrka i den tanken.

Ett levande blockljus i en röd klotstake kastar skuggor i hallen. Det doftar av nejlikspäckad apelsin på toaletten. Det är tyst. Jag äter min frukost i ro, i frånvaro av morgontidningen blir också världens oro frånvarande. Istället läser jag de första sidorna i en julklappsbok.

Minnet av gårdagen dröjer kvar. Förväntan. Glädjen. Godheten. Välviljan. Omtanken. Skratten.

Idag är det en rofylld dag.