torsdag 16 april 2009

Ord

Det är intressant hur ord förändrar sig och ibland förstår jag inte varför. Att onomapoetiska ord förändras är förståeligt. En ringklocka på dörren numera låter oftast pling-plong varför barnen numera plingar på hos en kompis, inte ringer på som jag gjorde. Att skjuta någon när jag var liten illustrerades med ett pang. Nu är det ljuddämpare och grejer så nu låter det ptschiiooo.

Men varför blev skärt till rosa?
Varför säger vi lila nu och inte violett?
Och är inte brandgul ett mycket visuellare ord än orange?

4 kommentarer:

  1. det där har jag också funderat på. Det sker nästna utan att man märker det och så plötsligt kommer man på att vissa ord nästa försvunnit.

    SvaraRadera
  2. Kommer du på fler? Det är märkligt att det är just färgorden som jag kommer ihåg mest.

    SvaraRadera
  3. Det är nog lite förvirrande för dagens unga när vi säger LÄGGA på luren, man trycker ju bort..erm luren =)

    SvaraRadera
  4. Jankan: Det har du rätt i! Det har jag inte ens tänkt på. Och nu kom jag på att man kanske inte "slår" telefonnummer längre som man gjorde när det var petmoj. Måste lyssna vad de säger istället.

    SvaraRadera