fredag 12 augusti 2011

Dagen började och slutade

Dagen började med att jag glömde låsa dörren efter att jag hämtat tidningen, tror aldrig det har hänt förr.  Sen stirrade jag förvånat på kastrullen och undrade varför jag inte satt på tevatten. Såg en vattendroppe och la handen på kastrullen, jo den var varm. Tittade på tekoppen och såg att jag redan hade hällt vattnet över tesilen.

Så blir det när min hjärna är överlastad med illvilliga tankar. För jag var inte trött, jag la mig redan strax efter tio vilket måste vara världsrekord i tidighet. Nåja, jag tror jag vant mig nu. Vant mig vid den lilla orosungen som lurar i magtrakten. Håll dig där du. För jag tänker låta dig vara liten och osynlig, jag tänker inte måla dig på väggen. För jag vet inget än. Och ve den som tar ut i förskott. I alla fall när det gäller negativa saker. Så jag har liksom bestämt mig för att inte göra det.

Tränade efter jobbet, fy fasiken vad jag är bra! Jag måste säga det, för jag tycker det och för att uppmuntra mig. Brukar ofta avsluta ett träningspass med att säga: Bra Maj! Med arton utropstecken. Förhoppningsvis är det ingen som hör mig.

C är på vift varför jag slängde in en laxbit i ugnen, kokade potatis och gjorde en kall sås med alldeles för mycket vitlök i, till middag. Lite vitt vin till det och en perfekt mogen avokado och cocktailtomater. Och en ostbit. Nu är jag mätt och nöjd.

Har vattnat lite vildsint på balkongen, det råkade rinna över lite i en kruka. Men grannen under är tålmodig, tror jag. Hon har inte klagat än, iaf. Och vatten är ju inte så farligt, det var värre på ett annat ställe jag bodde på där grannen över släppte ut sin lilla hund på balkongen för att kissa. Inte så trevligt.

6 kommentarer:

  1. Är det jobbet som gör dig orolig?

    SvaraRadera
  2. Ja, men jag ska sluta med det, tills jag vet något.

    SvaraRadera
  3. Ja sluta med det genast. Du var orolig en annan gång för samma sak och det slutade ju hur bra som helst, eller hur?

    SvaraRadera
  4. Ja, du har så rätt så. Jag ska inte oroa mig. Än.

    SvaraRadera
  5. Skiter det sig med jobbet så får du chans att satsa på skrivandet, kanske?
    Nu ska jag läsa om det här inlägget för jag tyckte så himla mycket om det!
    Förvirring och högljutt självberöm toppat med vildsint vattnade, haha!

    SvaraRadera
  6. Aha, det handlar "bara" om jobbet. Bra - blev nästan orolig för att det var något värre. Du ska se att hur det än blir så blir det bra. Kram.

    SvaraRadera