Redan på pendeltåget in till stan började det. De oranga tröjorna. Det är nämligen så att de som springer Midnattsloppet måste ha den tröja de får, i år var den orange. Renhållningsarbetareorange. Varningsvästorange. Nästan självlysande. Och på pendeln var det en hel del som lyste upp med just den färgen. Den skymtade även fram under den v-ringade pullovern på killen snett emot.
Det var S som skulle springa och han hade inte anmält sig utan köpt en startplats av någon annan. Denne Ulf blir nog glad eftersom S sprang fortare än Ulf brukar göra så han kommer nog i en bättre startgrupp nästa gång.
Det är ett aber med de här tröjorna. ALLA har dem och ser precis likadana ut. Annars kan man hålla utik efter en viss färg men det går ju inte nu. Tidigare stod i alla fall startgruppen men inte ens det står nu. Så en flod av knallorange tröjor strömmar emot en och febrilt försöker man hitta en kroppsform, en löpstil eller ett ansikte som passar. Vi hade tur och såg honom. Han är alltid lika glad över att vi kommer och hejar på honom. C gjorde avbrott i sitt öldrickande med kompisarna och kom och kollade hon med.
Det var väldigt skönt att komma hem nu. Det var jobbigt att gå, nämligen. Men nu är jag hemma och kan koppla av med balkongdörren på vid gavel och håret utsläppt så det kan torka. Tvättade det på em och det hann inte torka innan jag satte upp det.
Bebisen, som förresten ska heta Matilda, var med. Hon har så stora vackra ögon.
Matilda, det är fint det. Härligt också att man inte tar ett "gammalt" namn eller "konstigt" namn som verkar vara inne nu!
SvaraRaderaEtt sött namn på en söt liten tjej.
SvaraRaderaMan får ha en huvudbonad på sig (då känns man igen)
SvaraRaderaÅh, Matilda är fint!
SvaraRaderaJa, de där tröjorna. Visst är de fina. Och visst är de jättebra att ha i efterhand, eftersom de kommer att synas bra när de är ute och tränar och rör sig i skogen eller trafiken. Men, det är svårt att skilja sina egna från andras. Maken sprang och ena sonen såg honom när de sprang iväg. Jag såg honom svischa förbi på upploppet. Resten av sällskapet missade alla våra vi skulle heja på.
Har bestämt att jag skall sikta på att springa själv nästa år, och skall försöka hitta på något kul att ha på huvudet :-).
Åh, jag förstår precis vilken färg du menar - jag brukar kalla den Televerksorange, men det dröjer väl bara några år så minns ingen vad Televerket var för nåt. I dag plockade jag faktiskt fram en gammal Kobratelefon, på vilken det står "Tillhör Televerket" - undrar var jag ska lämna tillbaka den...?
SvaraRaderaOrange flod - det låter lite läskigt!
SvaraRaderaSjyst av syrran att avbryta öldrickandet, hoppas hon han se nåt av brodern i floden.
Matilda, vilken goding det kommer att bli!