Inte detsamma

Farmor, alltså barnens farmor, inte jag. För jag är ju också farmor numera även om jag ännu inte vant mig vid att kallas för det. Farmor är liksom farmor för alltid. även om hon numera blivit omdöpt till G-Farmor. 

Nåja, Riktiga Farmor brukar baka en äppelkaka som är så god. Jag har receptet på en liten handskriven gul lapp på insidan av min receptpärm. Ikväll fick jag ett ryck medan C var på sin tenta, tänkte att hon skulle mötas av lite väldoft när hon kom hem, så jag bakade den. Men tänk, den blir inte alls lika god som när farmor gör den. Den är god, visst, men inte som hennes. Det är märkligt det där att vissa saker bara inte går att kopiera.

Edit: Receptet finns bland kommentarerna om det är någon mer som vill ha det.

Dejtingsidor

Jag ska skriva av mig min irritation för att se om den går över då eller om ni kan ge mig några tips om hur jag ska göra för inte bli arg.

Dejtingsidor. Jag är  singel men skulle inte ha något emot sällskap. Nu var det länge sen jag försökte  på något dejtingställe på nätet, mycket beroende på att jag inte mått så bra. 

Jag tittade på utanverket på en sån sida och redan där går pulsen igång. Och då menar jag inte pulshöjning av den positiva sorten. Länken utlovade en sida för seniorer, för det är jag väl. Och vad är det på reklambilderna? Inte en person över fyrtio så långt ögat kan nå.

Sen ska det matchmejkas. Man ska fylla i svaren på en mängd frågor för att man ska hitta någon som är så lik en själv som möjligt. Meh! Jag är inte intresserad av en kopia av mig själv! Jag har liksom nog med mig själv. Jag är intresserad av någon som har en annan åsikt, som bjuder mig en diskussion, som får mig att se även från en annan vinkel. Någon som gör helt andra saker än jag, vem vet, någon av dessa saker kanske är jätteintressant fast jag inte har provat och inte vet det.

Okej, då ponerar vi att jag har en profil på en dejtingsida nu. Då ska jag beskriva mig själv. Och då går det inte an att skriva att man är tjockast på mitten, färgar håret och har en kroppshållning som kanske inte är den sexigaste i världen. Nej, då ska det vara idel superlativer och det finner jag förljuget.

Männen då, männen på dejtingsidorna, vad letar de efter? Förutom den där personen vars personlighetsprofil stämmer överens till hundra procent. Ja, männen i min ålder, inte har de tänkt sig någon jämngammal inte. Nej, helst 10-20 år yngre ska hon vara. Möjligen jämngammal men absolut inte en dag äldre än honom. Jaha. Jag blir irriterad över att de är så inskränkta och förmätna. Min åsikt är att ålder inte har så stor betydelse, utan det är hur man ÄR sin ålder.  Så vad återstår för mig då, när jag inte duger för mina jämngamla? Antingen någon som är 10-20 år närmare döden än jag, vilket i och för sig kan vara ok om de inte är förstockade, eller en liten toyboy.  Och tjugoåringer som är ute efter en MILF är jag helt ointresserad av.

Vad ska jag göra för att inte bli så förbannad?

Höstpromenad

Höstsolen står lågt på himlen och de tak den glatt höjde sig över i somras är nu oöverstigliga. Den värmer gott i den redan varma luften. Jag tar en promenad upp till högsta punkten och stannar flera gånger på vägen för att njuta av de gula löven och doften av nedfallna och krossade tallbarr.

Inte visste jag att det här var ett så populärt ställe. Ett par sitter på en bergknalle, en äldre man på en bänk. Jag slår mig ner på bänken och inleder ett samtal. Det blir sådär som samtal med okända blir ibland. Väder. Byggnationer. Platsen. Trevligt var det även om jag måste höja rösten skapligt för att han skulle höra. Under tiden vi satt där kom ett par med en schäfer. Jag tror den var gammal, den hade som silver i manen. Hunden låg på en gräsplätt i en skreva medan husse och matte åt medhavd macka och kaffe. Rätt som det var halkade hunden ner till nästa nivå. Den fick hjäp av matte att ta sig upp igen, men oj vad den skämdes! Ett oerhört tydligt kroppspråk visade att hunden inte alls var bekväm med att halka ner. En ung kille kommer, ser att bänken är belamrad av kroppar och slår sig istället ned på berget till höger. Han har en halvlång jacka, solglasögon och läser något. En annan  ung man kommer med en matlåda i högsta hugg och sätter sig på en annan bergknalle och öppnar locket. Hunden sniffar i luften. Den äldre mannen bredvid mig ska nu gå och köpa tidningen och gå hem och dricka kaffe. Artigt tackar han för det trevliga sällskapet och hoppas på att vi ses igen. Hade han haft huvudbonad så lovar jag att han lyft på den.

En stund till sitter jag och gonar mig innan jag tar en annan väg hem. När jag går genom lekparken ser jag två väldigt vuxna sitta på en krokodil och prata. De har en k-pist mellan sig. En ekorre äter på en kotte i en tall. Jag får skärpa mig för att inte sjunga för honom, jag nöjer mig med att fotografera.

Sätter mig en stund på bänken mitt emot där jag bor. Ser mossan som växer på berget och bildar en alldeles egen karta.

Stiltje

Ur digitalt social synvinkel har verkligen fredagar lågvattenmärket. Inga nya blogginlägg, mitt onlinespel är mer eller minde orörligt och uppdateringar på facebook få. Och det är precis denna dag i veckan jag är som mest ledig och som mest sugen på att interagera med andra människor. Men, de har väl sitt i den analoga världen.

Så antingen tittar jag på något hjärndödande och passiviserande teveprogram, läser min bok eller tvättar håret.

Ordlös onsdag - Konstig konst

Hos Ordlös onsdag finns andras uppfattning om konstig konst.

Jag kan!

Jag mår så bra just nu.Jag kan gå med snabba steg i trappan utan att ängsligt hålla handen på ledstången och gå med en fot i taget. Jag kan planera att göra saker och inte behöva tillbringa dagen eller timmarna innan med att oroa mig för hur det kommer att gå, om jag kommer krokna, om jag kommer kunna. Jag behöver inte planera vilken busshållplats jag ska gå av på med tanke på om det är andra som går av på samma eller inte. Jag kan bara gå av. 

Jag sjunger för mig själv. Min hjärna har fått så mycket utrymme för andra tankar när den inte behöver tänka på självklarheter och vardagligheter längre. Men det är också en mental ansträngning att lära om. Att sluta tänka att jag inte kan stanna där och handla för då måste jag gå så långt. Jag måste aktivt tänka, det kan du visst! Jag har mycket mer energi och det jag förut skyllt mig själv för lathet inser jag var inte lathet. Utan det var energitapp och svårighet som gjorde att jag fattade de "lata" besluten.

Jag gör mitt bästa för att inte tänka tillbaka och jag försöker verkligen att inte tänka framåt. Jag vill njuta av att jag mår bra nu!

Boeuf Bourguignon

Nu står den burgundiska grytan på spisen och allt är Nillas fel. Eller förtjänst. Och ytterhöljet är alls inte burgundiskt utan mycket svenskt, nämligen Kockumskt.

Förmiddagen tillbringade C och jag framför All Blacks på teve. För er som inte vet det är All Blacks namnet på Nya Zeelands rugbylag och det var finalen i VM vi såg. Sen vete gudarna vart dagen tog vägen. Ungefär som gårdagen alltså, den bara försvann. Den började med gårdsstädning och sen försvann den. 

Idag ska vi fuska. Vi åt nämligen lördagsgodis redan i fredags. Men idag köpte vi söndagsgodis. Och det blev vin över från grytkoket. Förfallet är nära!

Lyssna!

Det här gör mig glad!  Och hur i hela friden de kan både sjunga och fippla runt med burkarna det övergår min fattingsförmåga.

Pyssel av opysslig

Jag är inte särskilt pysslig av mig. Tvärtom kan jag drabbas av panik och "vittpappersyndrom" när de där kreativa och fantasifulla personerna sätter igång och bara gör. Ändå tycker jag det är roligt. I torsdags skulle vi haft bokcirkel men den var omgjord till pysselkväll. Priset på ovanstående julkort måste vara skyhögt om man ska räkna tiden jag lagt ner! Mest nöjd är jag med det grå. Det är ett silvernät till höger på det. Och att få dit texten på det svarta var intressant. Då tar man en stämpel som man har lim på och stämplar på pappret. Sen strör man guldpulver över som fastnar i limmet och sen håller man det hela ovanför en brödrost så glansen kommer. Dessutom fick jag lära mig vad krokodilsax är, det är dem man klipper vågigt med.

Färger

Jag har tänkt på färger idag. Redan igår förresten. Jag tänkte nämligen att jag skulle köpa en blus eller något med färg. Inte en svart, grå eller brun. Och vad kom jag hem med? En svart, med grå och silvriga rutor förvisso men ändå svart.

C har köpt en ny vinterjacka, den är förvånansvärt "förståndig" och vinröd. Hon vill också ha färg.

Och då kan jag inte undgå att tänka på när jag var tjugo och köpte en så fin kappa i en alldeles särskild kappaffär i Gamla stan. Kapplängden då skulle vara mini, midi eller maxi. Min var midi och knallgul! Syrran hade en maxi som var röd. Vi måtte verkligen ha lyst upp Ringvägen när vi gick hemifrån i morgonmörkret mot tunnelbanestationen vid Skanstull.

Ordlös onsdag - Gammalt möter nytt

Ett bidrag till Ordlös onsdag V42

Välmående

Mitt välmående tycks sprida sig som cirklar på vattnet, ut till de mest förvånande områden. Jag har shoppat idag! Utan att vara tvungen till det och utan min pesonal shopper, syrran. Helt frivilligt åkte jag till ett köpcentrum, egentligen för att köpa de ack så nödvändiga strumpbyxorna men köpte även en blus. Jag tyckte inte ens att det var vare sig jobbigt eller tråkigt. Nästan roligt, faktiskt. Men det som var absolut roligast var att jag var in i en såndär lite dyrare affär, där en kjol kostar 1400 och en blus runt tusenlappen. Jag köpte inget men frågade om jag möjligen kunde få köpa några kjolgalgar. Jag vill nämligen ha den där sorten som man sätter innanför kjollinningen och spänner ut och jag tog med några såna på semestern och glömde dem givetvis kvar i hytten. Och kan du tänka dig, jag fick 3 galgar! Bara sådär. Lycka.

Och jag som gärna skjuter upp saker, har beställt tid för att skifta däck, det ska jag göra imorrn så nu ska jag åka till syrran och hämta mina vinterdäck som står i hennes garage.

Det står väl inte på förrän jag har beställt tid hos frissan och tid för service på bilen också, om det ska fortsätta på det här viset!

Som på räls

Jag har extremt svårt för mornar. Har jätteproblem att ens komma upp ur sängen och när jag gjort det är min hjärna inte inkopplad. De första minuterna gör jag saker helt med ryggmärgen och tänker inte alls. Så om mina cirklar blir rubbade blir jag helt förvirrad. Så var det imorse. Mina första minuter ser ut så här.

Stänger av klockan.
Somnar om x antal gånger.
Går upp.
Sätter i hårspännen.
Sätter på tevatten.
Kissar.
Sätter på mig morgonrocken.
Kliver ut med en fot i trapphuset och hämtar in tidningen.
Gör frukost.
Sen börjar jag bli människa.

Imorse låg morgonrocken bredvid sängen istället för att hänga i garderoben och då började förvirringen.
Om jag tog på mig den så skulle det jobbigt att kissa så jag gjorde inte det.
Glömde sätta på tevattnet för att jag kom av mig.
Kunde inte gå ut och hämta tidningen eftersom jag var naken.
Vände tillbaka och tog på morgonrocken och hämtade tidningen.
Satte på tevatten och fick vänta innan det blev klart.

Jobbig morgon!

Det kan hända att jag är frånvarande i huvudet även när jag läser tidningen och äter min frukost. Det märker jag ibland när jag lyssnar på nyheterna i bilen på väg till jobbet. Hmmm... den där nyheten känner jag igen! Då har jag läst om det en stund tidigare.

Men å andra sidan är jag attans så pigg på kvällen!

Soppmiddag

Jag hade inte träffat en av Cs kompisar på länge varför jag bad C bjuda hem henne på middag. Det gjorde hon. Dock kom vi inte på någon mat och C messade henne och frågade om det var något särskilt hon ville ha. Svaret var snabbmakaroner och köttbullar. Hennes kille svarade pannkakor. Kanske inte riktigt vad jag hade lust att laga. Bestämde mig för Magicas gulaschsoppa. Och till soppa måste man ha ett gott bröd så i morse gjorde jag en deg som fick jäsa i kylskåpet under dagen och så bakade jag ut den vid middagen. Gott blev det och det var attans så kul att ha ungdomar runt bordet. Jag borde verkligen bjuda hem folk oftare än jag gör. De drog iväg ut på stan och jag blåste såpbubblor på balkongen till farväl.

Det känns jätteskönt med helg. Jag har haft antydan till förkylning ett par dagar men tror jag motat bort den nu. Imorrn ska jag ha sovmorgon! Och handlat, dammsugit och plockat undan har jag gjort idag så det känns som om morgondagen kan bli hur slapp som helst!

Fokusförflyttning

Kvällen innan vi åkte ringde jag syrran för att stämma av det sista.

- Är allt ok, frågar jag.
- Nej, svarar syrran.
- Va?
- Jag har fått ryggskott!

Hon hade böjt sig fram och åt sidan för att sätta i en timer i ett vägguttag och så var det kört. Hon får ryggskott ibland. Hon hade inte jätteont så vi kom iväg i alla fall. Det intressanta var att vanligen är det jag som har ont, lite svårt att gå ibland, svårt för att lyfta och vår "förhållande" är anpassat efter det. Nu blev det omvänt. Det var jag som lyfte väskor, gick för fort, hämtade saker och tog upp tappade ting. Det förändrade mig på så sätt att jag blev kaxigare och kände mig väldigt mycket friskare. För hennes del, det som jag såg utifrån, var att hon blev ödmjukare och lite mer fokuserad på sig själv. Vanligen är hon väldigt observant på omgivningens göranden och låtanden och även hur den ser ut. Nu hade hon liksom inte tid och kraft till det utan den gick åt till att ta hand om henne själv.

Jag tycker det var så intressant! Hur en förändring av fysisk art kunde ha så stor inverkan på våra psyken.

Strumpdags

Imorrn ska jag nog ha strumpor på mig. Det var kallt i morse. Och att stå och skrapa is från bilen i sandaler kändes lite udda. Dags att sätta på vinterhjulen också, får väl åka till syrran i helgen och hämta dem.

En bra resa

 Här är den lilla båten som jag tillbringat en vecka på. Ett samhälle i miniatyr med allt från mat och dryck till minigolf och skridskobana. Aktiviteter som frågesport, lektioner i italienska, bingo, casino, poolparty, danslektioner och tävlingar. Inaktiviteter som att sova med balkongdörren öppen mot havet, ligga i en solstol och läsa, titta på folk och ta en drink.

Vi gjorde utflykter på de ställen vi kom till; Aten, Sicilien, Kreta och Kusadasi i Turkiet. I Aten hann vi med att se Akropolis, den gamla Olympiastadion och äta en grekisk sallad och köpa olivolja. Bussen fastnade i trafiken, det var skolungdomar som demonstrerade mot att de inte fick några skolböcker utan var tvungna att kopiera.

På Kreta var vi vid en helt ljuvlig badvik med jättevarmt vatten. Men jag har blivit lite fjompig på gamla dar, jag tycker de där fiskarna som äter hudflagor från benen är lite läskiga. Först buffar de på en och sen tar de en tugga. De små går väl an men när de börjar vara i aborrstorlek så trampar jag oupphörligt med benen.

När vi var på Sicilien blev vi sugna på en Campari och satte oss på en uteservering. När kyparen kom med dem så ställde han även ner chips, popcorn och oliver. Sen kom han med små mackor med tomat och några bollar med okänt innehåll. Syrran och jag tittade på varandra och tänkte att nu passar de på att lura turisterna. Men eftersom vi inte ätit lunch så lät vi oss väl smaka. Och döm om min förvåning när vi bara behövde betala för drinkarna!

I Turkiet måste man dricka turkiskt kaffe, tycker jag. Mycket elegant serverat med en blomma och lite Turkish Delight som på bilden är dolda av vattenglaset. 

Vi träffade många trevliga människor. Även detta år hade vi jättetur med sällskapet vid middagsbordet. Man sitter vid samma bord varje dag så man hinner lära känna varandra. Sen pratar man med massor med andra i alla möjliga sammanhang. Det var 47 olika nationaliteter ombord. Personalen kom från 62 olika länder och är hur serviceminded som helst.

Nu drar det ihop sig!

Väskan är packad, naglarna nylackade, ben och diverse andra kroppsdelar avhårade och blommorna vattnade. I natt klockan tre (!) ska jag gå upp, C kör syrran och mig till flygplatsen. Hon sover ju ändå 12-14 timmar om dygnet så hon kan göra ett lite upphåll i sömnen där. Jag har i flera dagar verkligen sett fram emot att åka, mår väldigt bra och det gör att det får plats lite alla möjliga trevliga tankar i huvudet. 

Vi flyger till Rom där båten väntar. Sen blir det Sicilien, Aten, Kusadesi i Turkiet och så Kreta. Två dagar till sjöss, de andra dagarna är man i land. Vädret ser ut att vara hyfsat, 22-25 grader sådär och mest gula solar på väderkartan.

Berättelser och bilder när jag kommer hem!