tisdag 25 oktober 2011

Jag kan!

Jag mår så bra just nu.Jag kan gå med snabba steg i trappan utan att ängsligt hålla handen på ledstången och gå med en fot i taget. Jag kan planera att göra saker och inte behöva tillbringa dagen eller timmarna innan med att oroa mig för hur det kommer att gå, om jag kommer krokna, om jag kommer kunna. Jag behöver inte planera vilken busshållplats jag ska gå av på med tanke på om det är andra som går av på samma eller inte. Jag kan bara gå av. 

Jag sjunger för mig själv. Min hjärna har fått så mycket utrymme för andra tankar när den inte behöver tänka på självklarheter och vardagligheter längre. Men det är också en mental ansträngning att lära om. Att sluta tänka att jag inte kan stanna där och handla för då måste jag gå så långt. Jag måste aktivt tänka, det kan du visst! Jag har mycket mer energi och det jag förut skyllt mig själv för lathet inser jag var inte lathet. Utan det var energitapp och svårighet som gjorde att jag fattade de "lata" besluten.

Jag gör mitt bästa för att inte tänka tillbaka och jag försöker verkligen att inte tänka framåt. Jag vill njuta av att jag mår bra nu!

9 kommentarer:

  1. Härligt! Då är det ljuvligt att vara närvarande här och nu.

    SvaraRadera
  2. åh, så härligt! Jag håller tummarna för att det är varaktigt!

    SvaraRadera
  3. Underbart. Fantastiskt. Jag håller på dig! Kram.

    SvaraRadera
  4. Härligt att höra.
    Jag känner igen mig i allt du skriver. Särskilt det där med lathet. För du har rätt, det är inte att man är lat utan det är att orken är slut.

    Passa på och njut så mycket du orkar, det är härligt att känna som du gör så det ska du göra så ofta du kan. Det är lätt att glömma svårigheter som varit men jag försöker komma ihåg dom så att jag kan njuta när dom är borta.

    SvaraRadera
  5. Vad härligt att höra din beskrivning. Och att en rubrik på två ord fullkomligt sprakar energi :)
    Gott!

    SvaraRadera
  6. Skönt att höra!
    Och att bli påmind om lyckan i att vara frisk.

    SvaraRadera
  7. Jamen sådär känner jag också periodvis. Först bara sååååå himla tungt allting och sedan nästan närapå lätt som en plätt. Det är väldigt stor skillnad på att vara frisk och att vara sjuk eller ha ont. Väldigt stor.

    SvaraRadera