Jag har extremt svårt för mornar. Har jätteproblem att ens komma upp ur sängen och när jag gjort det är min hjärna inte inkopplad. De första minuterna gör jag saker helt med ryggmärgen och tänker inte alls. Så om mina cirklar blir rubbade blir jag helt förvirrad. Så var det imorse. Mina första minuter ser ut så här.
Stänger av klockan.
Somnar om x antal gånger.
Går upp.
Sätter i hårspännen.
Sätter på tevatten.
Kissar.
Sätter på mig morgonrocken.
Kliver ut med en fot i trapphuset och hämtar in tidningen.
Gör frukost.
Sen börjar jag bli människa.
Imorse låg morgonrocken bredvid sängen istället för att hänga i garderoben och då började förvirringen.
Om jag tog på mig den så skulle det jobbigt att kissa så jag gjorde inte det.
Glömde sätta på tevattnet för att jag kom av mig.
Kunde inte gå ut och hämta tidningen eftersom jag var naken.
Vände tillbaka och tog på morgonrocken och hämtade tidningen.
Satte på tevatten och fick vänta innan det blev klart.
Jobbig morgon!
Det kan hända att jag är frånvarande i huvudet även när jag läser tidningen och äter min frukost. Det märker jag ibland när jag lyssnar på nyheterna i bilen på väg till jobbet. Hmmm... den där nyheten känner jag igen! Då har jag läst om det en stund tidigare.
Men å andra sidan är jag attans så pigg på kvällen!
Haha, jag känner igen den där autopiloten och hur fel det kan gå om något råkar vara annorlunda.
SvaraRaderaHahaha, du är för skön!
SvaraRaderaHaha, fy fan för mornar. Och inte blir de bättre av att man nu går in i den mörka perioden av året.
SvaraRaderaPrecis så där är det för mig. Varje morgon.
SvaraRadera