SBS

Så kallar de sig, SBS. Det står för Short Between Stops och innebär att man träffas på ett ställe och tar något att dricka, promenerar så kort sträcka som möjligt tills man hittar ett ställe att äta på och sen går man till ett tredje hak för att avsluta. Vid nästa träff ses man på stället man avslutade på. Enkelt och kärnfullt. Idag var vi åtta stycken. Dessvärre hade stället vi skulle ses på packat ihop men det löste sig ändå i nästa kvarter. Det här är människor som jag kände och umgicks med när jag var i tjugoåren. Det är otroligt befriande att träffa såna. Allt blir så självklart. De vet vem jag är, tyckte om mig då och tycker om mig nu och jag kan vara mig själv till etthundra procent. Så avkopplande, så inspirerande och så himla trevligt!

Jag har bara varit med ett par gånger förut. Idag var en kille med som jag faktiskt var lite småkär i på den tiden. Och märkligt nog fanns rester av den känslan kvar nu när vi träffades. Jag kände mig ovanligt levande och det var så underbart! Jag är faktiskt inte "död" inuti. Det visste jag väl egentligen men det var skönt att få det bekräftat.

Och jag älskar människor som låter fantasin ta plats, rätt som det var var vi tre på ena hörnet som hamnade i ett surrealistiskt samtal och alla hängde på och spann vidare i allt galnare svängar. Jag njuter av sån't!

Så nu sitter jag här, med leendet forfarande formande mina läppar. Och en mycket god känsla i hjärtat.