Jag har extremt svårt för folk som ljuger medvetet. Att en och annan vit lögn slinker över läpparna kan jag acceptera. Att försköna sanningen lite för att göra en historia bättre går jag inte heller i taket av.
Men att ljuga, rent och medvetet är något jag verkligen avskyr när människor gör. Om de sen gör det för att framställa sig själva i bättre dager, andra i sämre eller vad det nu kan vara ger jag blanka håken i.
Kan jag så avslöjar jag den sorten. Kanske inte offentligt men jag vill inte låta dem komma undan med sina lögner. Jag frågar. Jag undrar. Jag ifrågasätter. Jag är antagligen "a pain in the ass" men det bryr jag mig inte om. Jag tycker verkligen inte att man ska ljuga.
Jag ser att jag skrivit "ljuga medvetet" i början. Mytomaner kanske inte hamnar i den kategorin, de tror väl själva på det de ljuger om. Men jag avskyr det ändå.
Håller verkligen med, med skillnaden att jag mesar mig och inte ifrågasätter hur uppenbart det än är.
SvaraRaderaVisst är det så, dom värsta är som du säger dom som inte ens vet om det. Usch. Bra att ifrågasätta, det kan nog hjälpa. Önskar dig en trevlig vecka;) (helt ärligt,hihi)
SvaraRaderaÖverhuvudtaget förstår jag inte varför en del har så svårt för att hålla sig till sanningen. Å andra sidan kanske det är deras sanning, att ljuga. Men jag gillar det inte heller...
SvaraRaderaUsch, jag hoppas att jag inte ljög något när jag hälsade på dig! =O
SvaraRaderaTror inte mytomaner ens vet om att de ljuger! Min son kan inte ljuga. Det ingår i hans syndrom. Vilket är en bra egenskap tycker jag men klassas som egenskap för ett syndrom. Märkligt! Har försökt säga att man kan dra "vita lögner" men gett upp. Han förstår inte. Man kan ju inte säga något om det inte är sant. Inte ens lite sant. För det finns bara sant eller osant. Om han märker att någon ljuger säger han det. Rakt ut. Pinsamt? Mest för den som avslöjas......
SvaraRadera