Då är vi hemma igen efter en heldag ute på stan. Starten gick 1130 och vi stod efter cirka en mil. När man vet vilken färg på tröja man ska leta efter så går det bra att hitta en person i mängden. I alla fall om man vet ungefär vilken tid så man skärper till koncentrationen. Så där kom han, glatt leende och vinkade. I väntan på nästa passering efter 35 km så fikade vi och åt mackor i Rålis. Andra varvet så skulle vi langa vatten och energidryck och då såg han rätt trött ut. Men sluttiden blev 3.53 vilken är bättre än förra året, bra jobbat! Det var bra springväder, inte så varmt och mulet. Och helt okej väder att vara publik i också.
Sen skulle vi äta middag hos S&K men attans vilken kö det var! En sträcka som vanligen tar en halvtimme tog nu två timmar. Men fram kom vi, och god mat fick vi. Fick klämma lite på barnbarnet också.
Jag klämde oxå på bebis igår
SvaraRadera3.53 är ju inte dåligt, måste jag säga!
SvaraRaderaHur man överhuvudtaget ger sig på att springa över fyra mil i ett svep är en gåta för mig. Gud vad jobbigt, liksom.
Men det är nog kul att springa med publik.
Man kan inte annat än beundra dem som kämpar och springer den där maran. För att inte tala om dem som står där i all trängsel och träget väntar för att "heja på". Bra jobbat, Maj... ;)
SvaraRaderaMen jösses vilken bra tid.
SvaraRaderaVad underbart att vara så vältränad.
Det var en bra tid! Bilkö är urk! Men det var väl värt det antar jag.
SvaraRaderaRoligt att vara publik om det är någon man hejar på. Hur såg springarens fötter ut efteråt?
SvaraRaderaDet var ju en bra tid. Jag blir helt utmattad av bara tanken på att springa. Men publik det skulle jag nog klara av att vara.
SvaraRaderaUndrar just varför den där adressen kommer upp, den som jag aldrig använder. Ändrar den genast.
SvaraRadera