onsdag 4 maj 2011

Sötast i världen

Har ni sett en sån sötnos va? Och så yttepytte liten, hon väger 2,5 kg nu. Hon slapp sondmatningen idag och håller på att lära sig att doppa tungan i en kopp. Helt slät i skinnet, lite skrynklig på händerna bara. Antydan till storkbett och lite mörkt fjun på huvudet. Len och mjuk som aldrig det. Jag är så glad och stolt.

21 kommentarer:

  1. Nämen herregud så söt hon är. En riktig liten sötnos.

    Jag avskydde verkligen det där koppandet för jag lyckades alltid hälla det mesta utanför =)

    SvaraRadera
  2. men åh, jag blir alldeles tårögd...vilken liten nätt sötnos!

    SvaraRadera
  3. Fast vad jag förstod så ska de låta henne doppa tungan i den och liksom lapa i sig mjölken. Måste ta en evig tid.

    SvaraRadera
  4. Här är en till som blir tårögd.
    Vilken liten nyponros! Otroligt söt.

    SvaraRadera
  5. Och ser ni så liten hon är, hennes pappas händer är vanliga manshänder, inga dasslock.

    Roligt att ni också tycker hon är söt. Min syn är inte helt objektiv, kan jag tro.

    SvaraRadera
  6. Gud så söt! Som en docka.
    Och jag är ingen som faller i trance för en bebis, i vanliga fall ;)
    Men hon var för söt, lillan.

    Grattis Farmor!
    ;)

    SvaraRadera
  7. Man ser att dina gener gett resultat!
    Har man farmors starka gener så har man.
    Det syns ju tydligt!

    SvaraRadera
  8. Det tar en evighet med koppningen. Det är liksom en introduktion till att ha maten i munnen efter sondmatningen. För att komma igång med smackande och sugande ungefär.
    Förmodar att den lilla kommer att se ut som en pösmunk i strl 50 så tänkte bara säga att H&M brukar ha en del i strl 46.

    SvaraRadera
  9. Mea: Haha, pösmunk! Jag köpte lite beg. kläder av en jobbarkompis och en del av dem har jag för mig var i 46. Fast det vore kanske en bra idé att köpa lite billiga ministorlekar.

    Hon ammas också, en liten stund, jag fattar inte varför hon ska ha kopp också, jag skulle tycka det vore bättre om hon ammade mer istället. Men det kanske är för att de ska vara säkra på att hon får i sig något. De får väcka henne när hon ska ha mat. Men de vet väl vad de pysslar med, antar jag.

    SvaraRadera
  10. Mjölken rinner ju inte till riktigt förrän på ca tredje dagen och när de är så små behöver dem mer mat än man kan få ut om man säger så. Jag fick också amma, sondmata och koppa om vartannat. Sen vägning innan och efter matning för att se exakt hur mkt de har fått i sig. Där gällde också väckning när det var dags för mat. Men i ert fall kommer det inte att vara i många dagar. Bara mjölken rinner till ordentligt så. Mina har ju vägt mellan 1,5 och 2 kg och det tog lite längre tid. Men till slut blev jag lite aggressiv och bad de ta fram en flaska istället för koppen ifall amningen inte skulle funka.

    SvaraRadera
  11. Du är ju värsta experten, Mea! Jag får hyra in dig.

    SvaraRadera
  12. Ulrika: Snällt sagt! Och jag är inte heller en sån där som "älskar alla barn för att de är barn".

    SvaraRadera
  13. Så ljuvligt söt. Så mysigt Maj, stort grattis. Ska bli spännande att följa din farmors-färd och prata barn, böcker och språkutveckling. Kram.

    SvaraRadera
  14. Min son var överburen och jättestor och fick också koppmatas.

    Hon är bedårande!!!!!!!!!!!!!

    SvaraRadera
  15. Magica: Det ser jag också fram emot.

    Åsa: Sedär, men det är klart, det spelar väl ingen roll hur stor man är från början, mat måste man ju ha i vilket fall som helst.

    SvaraRadera
  16. Men jösses flickor! Jag blir aldrig tårögd av små bebisar, men nu har jag kapitulerat. Så ljuvlig. Grattis än en gång till de nyblivna föräldrarna och till dig!

    Min son vägde dubbelt så mycket som den där lilla krabaten, och hade strl 64 i kläder när vi åkte hem från BB. Hihi! Han såg ut som en jätte bredvid de flesta andra nyfödda.

    SvaraRadera
  17. Hon ÄR faktiskt väldigt söt den där näpna lilla tjejen. Som de andra redan har sagt så bra: Som en liten docka :-).

    SvaraRadera
  18. Men åh, så söt hon är! Önskar all lycka till henne!

    SvaraRadera
  19. Det var väl det allra vackraste jag sett! En sorg i livet är faktiskt att jag aldrig fick bli mamma fastän jag så önskade, men jag har haft turen att ha två ljuvliga bonusbarn i stället. Lycka till med farmorskapet - vem vet, jag kanske blir plastfarmor någon gång? :-)

    SvaraRadera
  20. Petra: Jag förstår att det måste kännas tungt att inte få barn om man vill ha det. Tur att du fick några på köpet. Och jag tror du kommer bli bonusfarmor, inte plastfarmor.

    SvaraRadera
  21. Hon har ju ett par stycken minisar på nacken Mea, hon vet vad hon pratar om. Men så söt hon är. Och det verkar som att det här med att bli farmor är precis så där underbart som jag inbillar mej.

    SvaraRadera