söndag 15 maj 2011

Söndagsblues

Redan när jag vaknar hör jag på ljudet från bildäcken att det är vått ute. Ljuset strilar ljusgrått genom persiennen. Känner mig gråaktig inombords, lite fläckvis sådär. Mest är det hjärnan som är grå, blodlöst grå. Det som gäller nu är att hitta de färgglada områden som ändå måste finnas där inuti. Mana fram dem till att bli synbara och mota bort den grå dimman framför pupillen.

Det gäller att inte tänka. Eller så gäller det att tänka på rätt saker. Det gäller att inte tänka samma tanke om och om igen.

Seså, upp och hoppa nu. Eller upp från stolen i alla fall. En kopp kaffe kanske? Du vet att du har ett oöppnat paket bönor va? Tänk så gott det kommer dofta när du öppnar det! En bit sockerkaka kanske? Några sidor i boken? Gläd dig åt ukuleleplinket från Cs rum. Se på orkidén som blommat så länge. Rör om i den nyplanterade basilikan och fyll näsborrarna. Då har alla sinnen utom känseln fått sitt. Och den är härdad och van att stå tillbaka. Jag kanske ska träna upp mig till att njuta av fingertopparnas dans över tangentbordet?

Ett, två tre!

8 kommentarer:

  1. De finns nog där, de där färgglada.
    Men jag tror på grått emellanåt. Mest för att njuta av färgen efteråt.

    SvaraRadera
  2. Det är en konst i sig att kunna "peppa" upp sig på det där viset. Bra jobbat!

    SvaraRadera
  3. Brukar du inte njuta av fingertopparnas dans på tangentbordet? =O

    SvaraRadera
  4. Hoppas dagen blivit okej!

    SvaraRadera
  5. Man blir lite låg när det regnar, eller kanske för att du har extra ont - inte kul. Stor kram.

    SvaraRadera
  6. Vad utlöste det grå, vet du det? Och gick det bra att hitta färgerna?

    SvaraRadera
  7. Nja, det blev en rätt grå dag, lyckades inte vända trenden. Och det är för att jag har ont, tappar liksom lusten med allt då.

    SvaraRadera