Det är något särskilt med vissa röster. De får mig att rysa och alla mina småhår på armarna att resa sig. Idag har jag sett och hört Bryn Terfel och hans röst är sån. Att han sen verkar vara en charmknutte gör inte saken sämre. Jag var på Trettondagskonsert på Berwaldhallen, tror det är femte gången i rad jag är där på just den. Det är två akter med olika biljetter, vi var på den andra och den sänds på tv på torsdag. Det allra första han sjöng var Ain't necessarily so, av Gershwin och det var rysansvärt. Helen Sjöholm var också med och hon går ju inte heller av för hackor.
Men nu har klockan blivit för mycket igen. Fastnade i mitt spel, såklart.
Men nu har klockan blivit för mycket igen. Fastnade i mitt spel, såklart.
Det var en trettonsdagskonsert med Helen Sjöholm på ettan igår, var det den du var på?
SvaraRaderaKram Åsa
Låter härligt.
SvaraRaderaTog du hans telefonnummer?
Åsa: Det var första akten som sändes igår och den var jag inte på. Den som jag var på kommer på torsdag.
SvaraRaderaNilla: Nä, men han gick förbi bara 3 bänkrader bakom mig. Helt charmig, gjorde high five med en gubbe och gick rytmiskt och småsjöng för sig själv i den låt som Helen Sjöholm framförde på scenen just då. *suckar*
Åh, den hade jag också velat se. Han är förbaskat bra, och som du säger, han verkar charmig också!
SvaraRadera