När man bor i en storstad som jag gör är det inte så ofta man träffar på folk man känner när man rör sig i omgivningarna. Jag hör på er som bor på mindre ställen att ni ofta träffar folk ni känner.
Men idag har jag hälsat flera gånger!
På väg ut från systemet träffade jag en gammal granne, kände knappt igen honom med svart mössa neddragen i pannan.
En bil parkerar bredvid min och ut hoppar en jobbarkompis som retsamt frågar om det är Coop jag varit på.
Sen var det visst inga fler. Men när jag parkerade på ett annat ställe så ser jag en man i min ålder i en bil snett emot. Han tutar! Glatt vänder jag mig dit men han säger ursäktande att han kommit åt tutan av misstag. Synd, säger jag, det var länge sen någon tutade på mig och jag hann bli glad över det!
Nu ska jag inte hälsa eller prata med någon mer idag. Nu ska jag ägna mig åt skriftlig kommunikation istället.
Men idag har jag hälsat flera gånger!
På väg ut från systemet träffade jag en gammal granne, kände knappt igen honom med svart mössa neddragen i pannan.
En bil parkerar bredvid min och ut hoppar en jobbarkompis som retsamt frågar om det är Coop jag varit på.
Sen var det visst inga fler. Men när jag parkerade på ett annat ställe så ser jag en man i min ålder i en bil snett emot. Han tutar! Glatt vänder jag mig dit men han säger ursäktande att han kommit åt tutan av misstag. Synd, säger jag, det var länge sen någon tutade på mig och jag hann bli glad över det!
Nu ska jag inte hälsa eller prata med någon mer idag. Nu ska jag ägna mig åt skriftlig kommunikation istället.
Det där beror nog på var i Storstaden man bor. Jag bor i Stockholm men där jag bor dvs i Enskede är det lite mer som en småstad. På hundpromenaden i dag träffade jag på fyra personer som jag känner. Tre som jag stannade och pratade med en liten stund innan kylan gjorde att vi var tvugna att röra på oss.
SvaraRaderaDär jag bor känner väl de flesta varandra skulle jag tro, iallafall till utseendet. Alla hälsar på alla och det spelar knappt någon roll om man setts förut. Nästan som att det är en oskriven lag att man måste säga hej.
SvaraRaderaDet är rätt anonymt i storstan. Jag hälsar på grannarna, det är nog allt.
SvaraRaderaHoppas att du får en skön helg,
Kram Åsa
Förstår att det blev ganska mycket med allt hälsande. Och skriftlig kommunikation är ju så loligt!!! =D
SvaraRaderaHaha! Han kom åt tutan, sa han. Tror jag inte. Han ville nog göra dig uppmärksam på att han fanns där. Hmm. Romantik... ;)
SvaraRaderaJag bor på en ö där det är ett ständigt j-a hälsande. Och om någon tilläventyrs INTE hälsar så går genast spekulationerna höga, vad är det för fel på honom/henne ... bymentalitet mitt utanför storstan liksom... både bra och jobbigt.
SvaraRaderaHär i huset hälsar man på alla för säkerhets skull, gäller även besökande. Jag minns när jag inte längre hade så många att hälsa på i gamla hemstaden, det var en besvikelse, var ju så van att säga hej till höger och vänster. Här blir jag ibland förvånad över hur ofta man ändå träffar någon man känner t ex på t-banan. Har en kompis som bor några stationer ifrån, vi har obestämda tider båda två och jag tycker vi ses jämt!
SvaraRaderaHahaha, jag hejar fast jag är i storstan, det är nåt med mitt utseende, människor brukar heja av någon underlig anledning.
SvaraRadera