Dagen efter

Min nyårsafton i år var inte lik den som jag beskrev i förra inlägget. Den här började med wienermusik i Berwaldhallen. Wienermusik är väldigt lättlyssnat och glatt. Det var roligt att se så många festfina människor, det var glitter och flugor både här och där.

Den fortsatte med middag hos en av syrrans kompisar och efterföljade sällskapsspel. Jag önskar jag kunde lägga ut videon på syrran när hon ska illustrera Leif Loket Olsson och först börjar hoppa omkring och härma ett tåg och sedan börjar slita ut specerier ur öppnade köksluckor för att få sin medspelare att tänka på Bingolotto!

När vi gick hem till syrran framåt morgonkvisten var det tydligen någon som inte gick in igenom porten på sedvanligt sätt. Hoppas personen inte gjorde sig allför illa, det är spår av blod på en av skärvorna så det var med handen denne slog sönder glaset.

Nu har jag tagit en promenad i det så vackra vinterlandskapet, i sällskap med min nya kamera. Jag känner mig lite blyg att gå omkring med en systemkamera så jag hade den i en plastpåse. Men jag ska vänja mig av med tanken "tror du att du är något bara för att du har en systemkamera?". Det lustiga är att så fort jag börjar fotografera så försvinner allt runt omkring. Idag gick jag ned på knä för att jag skulle få siluetterna av killarna som satt på ryggstödet på bänken mot himlen istället för mot träden. Och att gå ner på knä är något jag tänker mig för innan jag gör i vanliga fall, jag kan ha svårt att ta mig upp igen. Men den bilden har jag inte laddat över till datorn än. Jobbigt med två kameror!