torsdag 10 februari 2011

Egentligen

Egentligen skulle jag vara på bokcirkel nu. Men jag ville verkligen inte ge mig ut i snövädret efter att lyckligen tagit mig hem från jobbet, så jag hoppade över det. Det har kommit ganska mycket snö och blåser. Om jag vore lite mer rörlig så skulle jag gå ut och lägga mig på mage och ta kort på vägen. Den är som en tvättbräda med isränder. Zebraränder, jättevackert. Men det skakar så man tror att alla skruvar i bilen ska lossna och det låter förfärligt.

Igår var jag hos fd svärmor tillsammans med min förstfödde, hans tjej, mitt x och hans fru. Vi hade jättetrevligt och äntligen fick jag skratta ordentligt. Så fick ungdomarna med sig släktvaggan hem. Den är handgjord av min svärmors morbror för drygt 80 år sen. Hon är den första som har legat i den och sen är det många generationer som har legat i den. Är den inte vacker? Och jag tycker det är så fint att den vaggar på längden. Båda mina barn gillade det.

8 kommentarer:

  1. Härligt med lite familjetraditioner.

    SvaraRadera
  2. Vilken fin vagga!
    Här snöar det också, massor! Tyvärr blev det isgata av alltihop så jag ställde också in en aktivitet ikväll. Lite trött på vintern är jag!

    SvaraRadera
  3. Jättefin vagga. Men hade du inte sagt något hade jag inte tänkt på att den vaggar på längden.

    SvaraRadera
  4. Mmm, jättefin! Jag älskar sådana där traditioner!

    Och helt ärligt så känns det mer logiskt att de SKA vagga på längden - när man ex kör barn och vyssar dem i en vagn så vaggar man ju oftast så också... Istället för att skvalpa dem från sida till sida, liksom.

    SvaraRadera
  5. Jättesöt vagga. Synd att de små liven inte får plats i dem särskilt länge. Kanske borde dem göra jättevaggor också.

    SvaraRadera
  6. Vad roligt att ha en sån släktklenod! Fantastiskt.
    Ska bli kul att läsa om nya lilla bebisen som ska vaggas där snart.

    SvaraRadera
  7. Så fin. Och tänk så skönt att få sova till lite rytm. Nästan som att sova i en båt. Älskar det.

    SvaraRadera
  8. En jättevagga att lägga sej i som vuxen när vi behöver. Nej, nu fick jag fel bilder i skallen. Den här vaggan var jättesöt, vi har en som står uppe på vinden men den äldsta som legat i den tror jag är jag och den vaggar åt andra hållet och är inte alls lika söt.

    SvaraRadera