Läste hos tandgnisslur om hennes nya anteckningsbok.
Jag är en stor vän av anteckningsböcker. Tittar ofta efter såna när jag är i en bokhandel. När det gäller böcker att skriva text i är jag lite petig. Den ska vara så liten att jag utan besvär kan ha den med mig i handväskan. Men tillräckligt stor för att mer än 4 ord ska få plats på en rad. Och den måste ha rader, annars funkar det inte med löpande text för mig. Allra helst skriver jag nämligen på dator, det är då texten hinner med tankarna. Så att skriva i den gör jag bara när jag ser något som jag absolut måste minnas för att kunna skriva om det "på riktigt" senare.
Lustigt nog är det tvärtom på jobbet. Då vill jag absolut ha en bok som är olinjerad. Då kan jag jag breda ut mig som jag vill, ringa in och rita pilar, förstärka, förflytta och fylla på. Jag hade en gång en kollega som var strukturerad och skrev allt på raka rader i sin bok, jag provade men det funkade inte alls för mig. Jag antecknar nästan alltid när jag pratar med folk och de kan börja säga något som de sen återkommer till i slutet av samtalet och då måste det finnas yta, fri yta.
Sen är det såklart så att uteseendet på pärmen är viktigt. Det ska spegla den jag är. Eller den jag vill vara.
Och jag skriver med blyerts.
Jag är en stor vän av anteckningsböcker. Tittar ofta efter såna när jag är i en bokhandel. När det gäller böcker att skriva text i är jag lite petig. Den ska vara så liten att jag utan besvär kan ha den med mig i handväskan. Men tillräckligt stor för att mer än 4 ord ska få plats på en rad. Och den måste ha rader, annars funkar det inte med löpande text för mig. Allra helst skriver jag nämligen på dator, det är då texten hinner med tankarna. Så att skriva i den gör jag bara när jag ser något som jag absolut måste minnas för att kunna skriva om det "på riktigt" senare.
Lustigt nog är det tvärtom på jobbet. Då vill jag absolut ha en bok som är olinjerad. Då kan jag jag breda ut mig som jag vill, ringa in och rita pilar, förstärka, förflytta och fylla på. Jag hade en gång en kollega som var strukturerad och skrev allt på raka rader i sin bok, jag provade men det funkade inte alls för mig. Jag antecknar nästan alltid när jag pratar med folk och de kan börja säga något som de sen återkommer till i slutet av samtalet och då måste det finnas yta, fri yta.
Sen är det såklart så att uteseendet på pärmen är viktigt. Det ska spegla den jag är. Eller den jag vill vara.
Och jag skriver med blyerts.
Anteckningsböcker slår mitt hjärta också för.
SvaraRaderaMinns min första som var röd och svartrutig, den skrev jag mina första meningar i.
Jag kan knappt skriva för hand längre. Läskigt!
SvaraRaderaDet väckte något i mej, det där med fri yta. Jag tror jag måste skaffa en sån bok till jobbet. Den kommer dock att vara jag, utseendemässigt alltså. Oj vad sugen ja blev, jag gillade det där med att rita dit saker, pilar, bubblor, ringar, klumpar av ord, tankar som hör ihop, som ett pussel som ska läggas.
SvaraRaderaJag berättade för Trollet att jag tycker jättemycket om anteckningsböcker. Har alltid två stycken i väskan. För min del tycker jag om färgglada. Har ett par med Betty Boop och Hello Kitty till exempel. Så vad skriver jag i dem? Det kan faktiskt vara allt möjligt. Anteckningar, små tankar, citat, stödord, "glöm ej handla", kom ihåg, telefonnr, krumelurer, figurer, svordomar osv osv. För mig funkar det nog både med blad som är linjerade, tomma eller till och med rutade. De tomma används mer till småklotter medan de linjerade används till skrift. De rutade har en tendens av att fyllas av ritade kedjor som jag lärde mig att göra som barn.
SvaraRadera