Om jag haft födgeni hade jag satsat på pappershandduksbranchen. Eftersom svenska folket lytt uppmaningen att tvätta händerna noga och ofta så går det åt mycket fler pappershanddukar än tidigare. De börjar ta slut hos leverantörerna. Det skulle man tänkt på som en följdeffekt av influensan.
Idag har jag faktiskt jobbat. Sprungit runt på en folktom arbetsplats och uppdaterat saker i 7 timmar. Trevligt, som omväxling till mitt i vanliga fall stillasittande jobb. Och så blev jag så varm i hjärtat av att en kollega hade hört att jag skulle jobba och hade beställt mat till mig! Väldigt omtänksamt.
Igår var S och flickvännen hans här på middag. Jag berättade om mina siffror som jag skrev om i förra inlägget och lustigt nog hade han en liknande bild. Likaså huvudräknar han på samma sätt som jag gör. 23+28 är liksom 53 minus 2, alltså 51. Hans flickvän ställde istället upp talen i huvudet och hade inte heller den där kartan som vi har. Kan det vara ärftligt, sättet vi tänker på? Vi började även planera vår resa till Nya Zealand framåt eftervintern. Alla besparingar ryker väl men å andra sidan kan jag bli överkörd på ett övergångsställe imorrn. Om jag går ut.
Idag har jag faktiskt jobbat. Sprungit runt på en folktom arbetsplats och uppdaterat saker i 7 timmar. Trevligt, som omväxling till mitt i vanliga fall stillasittande jobb. Och så blev jag så varm i hjärtat av att en kollega hade hört att jag skulle jobba och hade beställt mat till mig! Väldigt omtänksamt.
Igår var S och flickvännen hans här på middag. Jag berättade om mina siffror som jag skrev om i förra inlägget och lustigt nog hade han en liknande bild. Likaså huvudräknar han på samma sätt som jag gör. 23+28 är liksom 53 minus 2, alltså 51. Hans flickvän ställde istället upp talen i huvudet och hade inte heller den där kartan som vi har. Kan det vara ärftligt, sättet vi tänker på? Vi började även planera vår resa till Nya Zealand framåt eftervintern. Alla besparingar ryker väl men å andra sidan kan jag bli överkörd på ett övergångsställe imorrn. Om jag går ut.
Ja det verkar som pappershanddukar går åt som smör. Dagisen får ju inte använda vanliga handdukar heller längre.
SvaraRaderaSitter och funderar hur jag hade räknat ut det där talet och kommer fram till att jag kan räkna det på olika sätt. Har inte bara ett sätt jag använder mig av. Jag hade kunnat räkna 53 minus 2 eller kanske 40 plus 11 eller eventuellt 20 plus 30 plus 1. Fast det sista sättet kan krångla till det om det är längre tal.
Jag hade räknat 48 + 3.
SvaraRaderaKlart du ska åka till Nya Zealand! Hur många gånger i livet får man ändan ur och åker dit liksom? Ska vara very beautiful har jag förstått.
SvaraRaderaSuck, skrev mitt inlägg som bara försvann. Men klart att du ska åka, och jag räknar nog som du.
SvaraRaderaEn kompell matteidiot undrar hur kan det bli 53, hur tänker ni då? Mina siffror syns liksom inte alls har jag kommit på, de gömmer sig när jag försöker se dem. Däremot är året som en triangel och veckan som en elips där själva veckan går motsols. Konstigt och lite svårt att förklara.
SvaraRaderaSatsa på Nya Zeland der låter helt rätt. Du får väl låta bli att gå ut tills dess för säkerhets skull :):
Jag tänker 23. Sen är det svårt att lägga till just 28 så då lägger jag till 30 för det vet jag vad det blir. Men jag vet att det är två för mycket så de måste jag ta bort. Och jag skulle nog beteckna mig som ganska obegåvad när det gäller matte. Brukar säga att jag var sjuk den dan vi hade matte... :-)
SvaraRaderadet säger jag att jag var när vi gick igenom svenska landskap :). När det gäller matte hör jag till den kategorin som blev utsatt för hej mattematik. Jag förstår fortfarande inte vad jag ska ha för nytta av unioner och mängder. Men förhoppningsvis har jag några år kvar att fundera.
SvaraRadera