Nu är jag så van att C är hemma igen att det känns lite ovant att hon ska sova borta i natt. Först skulle en kompis till henne äta middag här men det blev ändrat för de skulle träffas i en park och njuta av vårvädret. Sen ringde hon och berättade att kompisen haft inbrott hemma och C skulle åka dit för att kompisen var uppskärrad och ville inte sova själv. För övrigt samma tjej som blev rånad på jobbet för ett tag sen. Stackarn.
Jag har glömt mobilen på jobbet. Märkligt hur naket det känns utan den. Inte för att jag brukar få massvis med sms, men ändå.
Och tänk så mycket ett vägarbete flera kilometer härifrån påverkar min närmiljö. De har stängt av en fil på en stor led en bra bit härifrån och genast söker sig trafiken nya vägar och gatan där jag bor är en av dem. Så numera är det kö här utanför i rusningstrafik (varför heter det rusningstrafik när trafiken går som allra långsammast?)
Och om intresseklubben redan antecknar så kan ni notera att de sopar vägen nu. Det blinkar gult i mitt fönster.
Kanske det heter rusningstrafik för att pulsen rusar i höjden hos stressade bilförare? Vi har inget sånt här på landet hur som helst. :-P
SvaraRaderaJa det är ett väldigt lustigt uttryckssätt egentligen!
SvaraRaderaMen stackars kompis. Hängde de där två brotten ihop, måntro?
SvaraRaderaÅsa: Nej, det tror jag inte. Tydligen hade de blivit ivägskrämda så det var "bara" datorn och spelkonsolen som blev stulna. Men jag minns precis hur obehagligt det är att någon har rotat i ens grejor och klampat omkring i ens liv.
SvaraRadera