En aning

Först hör hon ljudet. Ett nytt ljud som inte fanns nyss. En ridå av rörelse, ett prassel och en viskning. Regn. Hon öppnar dörren och genast möter henne doften av våt asfalt och regn. Hon ser regnets sneda lysande pilar under gatlyktan. Hör frasandet när bildäcken pressar undan pölarna som börjar bildas. Men under de parkerade bilarna är marken fortfarande ljus och torr. En blixt delar himlen med ett horisontellt snitt. En blixt från ett moln till ett annat. En nattfjäril fladdrar förskräckt i skenet under lyktan. Vattendroppar samlar sig runt den runda kanten och flyter mot den lägsta punkten som sötvattenpärlor. Ett pärlhalsband utan slut. Det gröna i trafikljuset speglar sig i den våta asfalten och bildar en lång grön väg. En egen väg ovanpå den andra vägen. Fyra flickor och tre paraplyer guppar mot det gröna som strax försvinner och ersätts av en röd väg. I rännstenen flyter löv som små bruna barnahänder. Vid kanten är det små bubblor, de liknar döende såpbubblor. Hon stänger dörren igen och tänker, nu kan det bli höst.