lördag 26 september 2009

Insläppt igen

Igår hade C avskedsfest för sina kompisar. Hon hade satt en varningslapp till grannarna i porten där hon skrev "jag flyttar till andra sidan jorden och ska ha avskedsfest, om ni hör konstiga ljud som gråt, bra/dålig/hög musik så tveka inte att ringa på, vi tar emot mutor". Det gick uppenbarligen bra, ingen har klagat och lägenheten finns kvar i ganska orört skick. Lite tomflaskor i hallen, en kvarglömd läsk och en ölburk med fimpar på balkongen. Själv var jag utlokaliserad och sov hos syrran. Som en stock. Tror jag det när hon försökte få mig att se på teve, somnade redan i fåtöljen.

Hela dagen idag har vi varit på Lidingöloppet i alldeles strålande vackert väder. Min förstfödde och hans tjej sprang tremilen och dem hejade vi på. Och på en massa andra. Om man vill ha leenden ska man ställa sig vid ett löpspår och klappa händer och komma med uppmuntrande tillrop, den saken är klar.

Efteråt åt vi middag hos dem, gott som vanligt. Han måste brås på sin far. Vi fick en helt underbar efterätt som var en vit kräm (typ som pannacotta) med smak av mandelsbiskvier och på toppen en gelé av nyponskal. Makalöst.

Storebror hade gjort ett fotoalbum till C. En mängd bilder från hans kamera när de var små, det var väldigt kul att se. Tänk så långt hår jag hade då, nästan till rumpan, och så ung jag såg ut. Kan ju bero på att jag var det.

Sen minns man saker när man ser bilder. Att vi lurade S att det skulle bli pant på mjölkpaketen vilket gjorde att han samlade en jättehög i sitt rum! Det hade jag glömt helt. Men han fick sina 90 öre paketet av oss i alla fall. Tur det.

6 kommentarer:

  1. Vilket roligt skämt, pant på mjölkpaketen. Och tur att ni gav honom det.

    SvaraRadera
  2. Låter som en riktigt härlig helg med andra ord... ;)

    SvaraRadera
  3. Är ni lika, du och din dotter?

    SvaraRadera
  4. Tack för att du finns där..det värmer..

    SvaraRadera
  5. Tandis: Jo, på många sätt är vi lika. Till hennes stora fasa, antagligen!

    SvaraRadera
  6. Om hon inte redan gör det så kommer det en dag när hon kommer att uppskatta det.

    SvaraRadera