Med dinglande ben

Planteringen är fyrkantig och i dess mitt höjer sig vita änglatrumpeter högt upp över de små röda pelargonerna nedanför. Tre bänkar står på vakt runt sidorna och på den fjärde sidan är den grusade gångvägen. Det ligger en svag doft av sjövatten i luften. Han syns inte när han kommer gående på bortsidan av planteringen. Så höga är änglatrumpeterna och så kort är mannen. Han stannar framför den gröna parkbänken och tar ur sin konsumkasse upp en blåvitrandig dyna till en solstol. Den breder han ut på bänken och slår sig ned. Hans ben når inte ner till marken utan dinglar lätt när han ur påsen tar upp en plastförpackning med hallon. Kepsen skymmer hans ansikte när han med nedböjt huvud smaskar i sig hallonen lika fort som om han suttit på en biograf och ätit popcorn. Försiktigt torkar han pekfinger och tumme på en av de mörkblå tvärränderna på tröjan.

Påsen prasslar lite när han ur den tar upp en annan påse. Duvorna anar vad som ska ske och närmar sig med trippande steg och vippande huvuden. Han kastar små bitar av bröd och nu kommer även änderna upp ur vattnet på andra sidan gångvägen. Ett ljud hörs från stora vägen och alla fåglarna flyger upp samtidigt och skapar ett vinddrag som smeker benen på kvinnan på en av de andra bänkarna. Hon tittar upp från boken hon läser och ler.