Resplaner

Har inte haft tid förrän nu. Fullsmäckad dag på jobbet, fast jag brukar ju inte blogga därifrån ändå. Och ikväll har jag haft fullt upp med Barcelona. Syrran och jag tänkte ta oss en tripp dit i mitten på mars, då borde det väl vara fint väder där? 

Har bokat flygbiljetter för 1300 per skalle, med SAS och håller som bäst på att kolla boende. Har hittat ett hotell som verkar bra till hyfsat pris.

Jag har länge velat åka till Barcelona men det har inte blivit av tidigare. Sagria de familia ska jag se förstås och så den där kyrkan som det skrivs om i boken Katedralen vid havet.

Några andra tips?

Äventyret över

Då var äventyret över för den här gången, det blev ingen medalj till Sverige men en räcka med rafflande matcher fick vi se. Några nya favoriter fick jag och framförallt lärde jag känna de spelare som är nya för mig. Johan Sjöstrand är suverän. Och Carlén och Doder när de kommer farande i mitten. Jag kan inte låta bli att tycka väldigt mycket om både Robert Perlskog och Claes Hellgren som kommentatorer. De är positiva båda två, vilket för mig kan vara utslagsgivande om jag stannar kvar vid teven eller inte. (t.ex. kan gnällspiken Glenn Husén gå och dra nå't gammalt över sig) Claes Hellgren ser så himla mycket som inte jag ser och förklarar så bra. Sammantaget har det varit trevliga dagar när jag haft handboll att se fram emot.

Tur att ingen ser mig förresten, eller hör. För här är det ingalunda tyst och stillsamt när det är match!

Pärlhyacint

Det blev inga tulpaner denna vecka. De få buketter som fanns i mataffären såg lite bedagade ut och snittytan var torr och brun så de fick stå kvar. Istället köpte jag tre röda tulpanlökar i kruka och en kruka med blå pärlhyacinter. Planterade om dem i andra kärl när jag kom hem och hade röjt undan det värsta. Plocka ur och diskmaskinen och plocka in i kylen och bära lite saker hit och dit.

Idag har jag varit lördagsslö. Sov till tio och har inte gjort något särskilt. De verkar ha skruvat ner värmen i huset igen. Har runt 19 grader och det är för kallt för att jag ska trivas. Gissar att föreningen fått räkningen på fjärrvärmen och att den var dyr. Men det spelar ingen roll, fjärrvärme är billigare för mig än det skulle vara om jag var tvungen att skaffa ett separat elelement. Jag gissar att jag har det kallare än de andra i huset eftersom hälften av min lägenhet består av ytterväggar. De små ettorna som ligger inne i huset kan nyttja värmen i innerväggarna som gränsar mot grannen. Var inne hos min granne häromdan, hon har gasspis och hade ugnen på och luckan öppen.  Det är också ett sätt att höja temperaturen. Men jag har elspis jag och det skulle nog synas allför mycket på elräkningen om jag använde samma metod. Så det är tjocka klädlager som gäller. Men händerna är kalla.

Hela havet stormar

Fick ett sms i eftermiddags (mitt i natten för henne) att C vill Skypa med mig ikväll, hon ville ha lite "mamma-stöd". Hon har gjort illa foten, stukat, vrickat eller något. Det hände när hon var på en äventyrsbana där man balanserar mellan träd och åker linbana. Hon hade skapligt ont och det oroande i det hela är att det är samma fot som hon fick en spricka i när hon var 10. Då var det hela havet stormar i gymnastiksalen och ett hopp ned på en madrass. Hon gick gipsad i blått gips i nio veckor. Vi diskuterade lite fram och tillbaka och jag tyckte att hon skulle gå och röntga foten. Som tur är har hon skaffat en bra försäkring. Det kom olägligt för henne eftersom planen är att imorrn ska de hoppa fallskärm och dagen efter det en femtimmars grottur. Men, that's life, och vissa saker rår man inte över.

Glömde att längta

Jag hade glömt att sista delen av Bibliotekstjuven gick på teve idag så jag blev glatt överraskad när jag upptäckte det. Men lite synd var det för jag tycker om att se fram emot och att längta. Det är inte så ofta det är program på teve som jag tycker är bra men det här var ett sånt. För flera år sen lyssnade jag på en dokumentär på P1 som handlade om just honom och den var mycket bra. Här finns den att ladda ner för er som är intresserade.

Läser jag en bra bok så kan jag komma på mig själv med att längta hem, när jag är på jobbet.

Nu när jag tänker efter så kan jag inte komma på fler saker jag längtar efter. Det känns lite fattigt. Men om jag tänker lite till så kommer jag nog på något. För fattig vill jag inte vara.

Och kommer jag inte på något, då skapar jag mig en längtan. En längtan som går att uppfylla. Tre papegojtulpaner. Vin till maten på fredag. Eller att sova, för att glömma att jag ingen längtan har.

Medan jag minns det

Jag drömde i natt. Jag har redan tappat bort stora delar av drömmen men jag skulle i alla fall sova över hos Fru Venus och letade jättemycket efter en blå och vinröd-randig kudde som jag skulle ha med mig. (hade en gång ett sovtäcke i de färgerna). Sen var det mycket mer, som jag inte minns.

Alla dessa val. Först valde jag att stanna lite längre på jobbet för att det var så körigt och för att  jag "skulle bara" hela tiden. Det är alltid mycket svårare att komma iväg när man slutar tidigt och alla andra ska fortsätta jobba. Sen valde jag om jag skulle åka till Centrum K eller Centrum S. Väl där valde jag om jag skulle gå på Kicks eller ÅH. Sen valde jag mascara, fast det var lätt för jag valde den jag brukar köpa. Sen köpte jag makaroner och åkte hem.

Fick en liten lattevisp i julklapp för ibland på eftermiddagen dricker jag hälften mjölk och hälften kaffe och tyckte det kunde vara kul att skumma till den. Den funkar faktiskt riktigt bra.

En vit lögn

I lördags pratade jag inte sanning. Jag skulle ha min förstfödde och hans tjej på middag och han ringde på dagen och frågade om jag hade gjort någon efterrätt. Då sa jag nej. Va bra, sa han, jag har bakat semlor så då tar vi med det. I själva verket hade jag gjort något egenpåhittat, jag gröpte ur några apelsiner och blandade med glass och krossad mörk choklad och la röran i apelsinerna igen. Men jag tjuvsmakade och det var inte jättegott. Det hade såklart gått att äta, men att få hembakade semlor smällde högre. Sen hade vi Skypedate med C så hon fick prata med brorsan lite och se på magen. Hon börjar bli lite rund nu, min svärdotter in spe.

Jag tränade imorse innan jobbet vilket innebär att jag inte behöver göra det efter jobbet imorrn. Jag slutar tidigt, undrar vad jag ska tillbringa eftermiddagen med? Åka till handelsträdgården bara för att njuta lite? Fika och läsa lite på caféet vid bibblan? Handla något? Fast det är inget speciellt jag behöver förutom en dörrmatta. Eller så åker jag hem och stryker för det har jag absolut ingen lust att göra idag.

Nunnor

Igår var jag på Erikshjälpen och lämnade lite saker jag inte längre behöver. Och jag köpte lite saker jag inte behöver. Närå, det var inte sant. Jag köpte tre pocketböcker för 10 kr och så hade jag sån tur att jag hittade Joyce Carol Oates, Det var vi som var Mulvaneys. Sen var det en tavla för 40 kr som fick följa med hem. Väldigt fin ram, om jag skulle tröttna på det som var innanför. Det ser ut som ett italienskt hus med fönsterluckor. I två av fönstren sitter nunnor, den ena läser och den andra har jag inte kommit på vad hon gör. Ett symptomatiskt köp?

Jag hade en period i tjugårsåldern när jag var mer än hjärtligt trött på killar. Jag tyckte de var ena lögnhalsar och bedragare var enda en så högljutt meddelade jag min omgivning att det var slut med det där med grabbar. Jag skulle bli munk. Varpå alla genast protesterade och sa att det var väl nunna jag skulle bli? Men nähädå, det hade jag inte tänkt mig, i ett nunnekloster fanns det ju inga killar... 

Men jag var avvisande en period i alla fall. Den kanske inte var så lång. Jag minns särskilt en kille, jag vet inte om det var mig eller mitt hår han var förälskad i. Vi var ett gäng som kollade på Tipsextra tillsammans och han borstade mitt hår i 2 x 45 minuter. Jag hade hår till midjan på den tiden. Sen gick vi vidare ut på lokal (kanske till Balders Hage, om någon minns det stället) och när jag skulle hem framåt småtimmarna följde han efter mig, trots att jag hade deklarerat min munkstatus. Jag gick 30 meter framför honom medan han ropade mitt namn med lååånga vokaler.

Musik och känslor

Musik har en förmåga att väcka känslor. Och väcker den inte känslor så väcker den minnen. Det finns två sånger som jag starkt förknippar med tiden som var när jag skilde mig. Den första är Ett långsamt farväl (tror jag att den heter). Den andra är Vår sista dans med Helen Sjöholm och BAO. Den hörde vi tillsammans på en konsert i Berwaldhallen och den var så signifikativ. Den hörde jag idag när jag åkte från jobbet och träningen mot mathandlingen. Och nog stiger tårarna i mina ögon och jag fick ta av vantarna och trycka till i båda ögonvrårna. Och då ska ni veta att vår skilsmässa var en ömsesidig och snäll historia. Ingen illvilja, ingen bitterhet men såklart en stor sorg för båda. Det går inte att lämna 26 års samvaro utan tårar. Vi är fortfarande vänner och funkar bra tillsammans med både våra barn, hans nya fru och min fd svärmor. Jag känner mig priviligerad och glad över det. Ibland saknar jag honom men jag vet att det är det goda jag saknar, likt somrarna när jag var barn och solen alltid sken, vattnet alltid var badbart och glassen iskall. Och det är det goda som gör sig påmint när jag hör musiken.

God cirkel

Jag fattar inte, jag mår så himla bra! Har bara haft lite ont i ryggen senaste veckan och inte kroknat till mer än några gånger. Helt fantastiskt. Det påverkar mitt välbefinnande på andra plan också, jag får mer energi, orkar göra saker och mår bra av att jag gör saker. God cirkel.

Idag har jag röjt lite på jobbet, har haft kartonger och saker som skulle gås igenom och ställas i förråd. Känns jättebra. Sen var jag hos rotfyllningssnubben som jag ju avbokade för att jag hade för ont och inte kunde ta mig dit. Det gick alldeles utmärkt det med, jag höll kvävningspaniken på avstånd. Jag tycker det är jobbigt när man får en sån där steril plastduk som spänns över en ring, över munnen. Visserligen har jag en sug i munnen men jag tycker ändå det känns som saliven ska rinna ner i halsen och att jag helt plötsligt vill slita bort allt. Försökte slappna och det fick jag upprepa ungefär var tjugonde sekund. Men det gick bra. Jag är så duktig.

Var sugen på att köpa papegojtulpaner men var för snål för att betala 90 kr för 5 stycken. Så det blir nog en vanlig bukett när jag handlar imorrn istället.

Post

Ibland när jag tar ut posten från min postlåda i trapphuset funderar jag över vad det är jag får egentligen. Det är inte mycket sen jag gick över till e-faktura och för att jag har valt bort reklam. Jag vet att en del saker kallas "samhällsinformation" och det räknas inte som reklam. Till exempel verkar tidningen som heter "Mitt i xxxx" räknas som sådan. Den tidningen har sjanserat och innehåller numera mest negativa nyheter om inbrott och rån á la värsta Aftonbladetstuket och väldigt lite lokal information så den kunde jag gärna vara utan. Information från kommunen är förstås okej. Men något som förvånar mig varje gång är när mäklarna lägger lappar i lådan och berättar vad de har sålt. Det kan väl i alla fall inte vara samhällsinformation?

Sen stör jag mig på all denna direktadresserade reklam som Postkodlotteriet skickar ut. Hur kan de över huvud taget få några pengar över, de måste ha en reklambudget som är enorm. Dessvärre kan man inte mejla och be dem ta bort en ur utskicksregistret utan man måste ringa. Dåligt. Då gäller det att komma ihåg det när jag är på jobbet och då tänker jag i allmänhet på annat.

Men igår fick jag trevlig post! Ett kort från Nya Zeeland. Men det var inte från C utan från hennes pojkvän som tackade för julklappen som han och C hade fått. De fick lite pengar till den förestående långhelgen i Australien. Väluppfostrat och trevligt gjort! Förresten hoppas jag det har torkat upp för det är Brisbane de ska till.

Och idag börjar vattengympan.

Tåliga grannar

Jag hoppas mina grannar har god nattsömn och inte är lättväckta. För i natt vaknade jag av att jag skrek HJÄLP! med en tordönsstämma. Just då visste jag vad jag drömde och jag visste också att jag skulle vakna om om jag skrek så då gjorde jag det. Intressant det här, jag kommer närmare och närmare att minnas mina drömmar. Det är något jag gärna vill eftersom de ofta är så fantasifyllda och det gillar jag. Det blir som bio, fast med sig själv.

Slutade tidigt idag och var iväg till återvinningsstationen med lite allt möjligt elektronikskrot jag samlat på mig. Jag är lite störig av mig och skämtar gärna med folk men väldigt ofta är jag inte rolig alls! Även om jag själv ler i mjugg åt mig själv så gör inte andra det. Jaja. Killen på återvinningen tyckte helt klart att det enda jag var, var knäpp! 

Sen storhandlade jag en halvårsförbrukning av schampo,balsam, tvättmedel, toarengöring och så'nt på ÖB. Och gjorde kokt fisk med äggsås till middag.

Zumba

Nä, lugn och fin nu, jag har inte börjat med zumba. Däremot var det ett jättegäng som för första gången provade på det i gympahallen vi har på jobbet. Jag var och tränade vid mina maskiner med full utsikt över den böljade människomassan. Det såg svårt ut. Och tränaren bara körde igång, utan vidare spisning. Jag hade känt mig helt bortkommen om jag hade varit med. Någon måste visa mig stegen långsamt först, här var det fullt ös från första takten. Men det såg ut som de flesta tyckte det var roligt. En sak som jag gladde mig var att jag själv kunde hålla på med mitt, utan att känna mig obekväm. För två år sen hade jag gått därifrån för att någon skulle kunna se mig. Fy vad jag är bra.

Min kollega var tillbaka idag. Synd. Jag tyckte det var roligt att få ro hela skutan själv i slutet på förra veckan. Kände mig mycket mer tillfreds på jobbet, glad och effektiv om än bitvis lite stressad.

Nu laddar jag inför handbollen. Ska nog göra mig en kopp te och ta en bulle då.

Gäspar

Jag sitter och gäspar. Ovanligt. Tänk om jag skulle ta och lägga mig tidigt? Enda nackdelen med det är att jag är rädd att jag inte kommer somna, vakna mitt i natten, eller vakna för tidigt. Men det kanske är smällar man får ta. Jag är så nöjd med mig själv idag, jag har gjort en himla massa småpyssel. Liksom fått ändan ur.Jag har mått jättebra i ryggen i flera dagar nu, det är nog därför jag fått lite extra energi. Tack så mycket.

Skulle till kartongåtervinningen, men där var proppfullt så nu har jag lådor i skuffen på bilen istället. Åkte och handlade så jag behöver nog inte göra det på hela veckan. Kan vara smart om det är så att min kollega åkt på flunsan så att jag måste jobba heltid.

Gjorde köttfärsbiffar på en bädd av rödlök, vitlök och cocktailtomater med olivolja och balsamvinäger. Det blev förvånansvärt gott.

En besvikelse bara, jag trodde det var idag nästa match i handbollen var, men det är imorrn. Men då kan jag börja se fram emot det nu va?

Nu blommar det!

När naturen utanför inte ger mig blomsterprakt så får jag den inne istället.

En orkidé bakom datorn, i mitt blickfång.

Amaryllisen som överraskade med en tredje blomstängel.

En pytteliten orkidé som just nu står på hallbordet.

Tulpanerna jag köpte i tisdags.

En annan amaryllis som också blommar om.

Orka

Jag har inget lördagsgodis. Jag kommer bli sugen på det sen efter middagen, det vet jag. Frågan är om slöfocken ska orka klä sig och pallra sig iväg till affären. Skulle vara gott med en ostbit efter maten också. Men ska jag så ska jag nu, eftersom jag vill äta före eller till handbollen.

Annars har dagen förflutit i lättjans tecken. Sov till tio. Åt frukost. Löste melodikrysset. Började på DNs korsord. Åt två rostade mackor med banan. Lyssnade på Spanarna. Tvättade en tröja. Stöttade amaryllisen som överraskande kommit med en tredje stängel. Det var nog allt det.

Märkligt

Det är märkligt hur man uppfattar sig själv så totalt kan skilja sig från hur andra uppfattar en. 

Idag jobbade jag till halvfem, jag slutar vanligen halvtvå på fredagar, och erbjöd en kollega skjuts till tunnelbanan. Så vart vi tre i bilen på väg dit. En utfart från vår parkering och en proppfull rondell. Jag tycker att jag är rätt mesig i trafiken, jag har en liten och gammal bil med få hästkrafter och jag vet av erfarenhet att andra trafikanters beteende påverkas av det. "Så tuff du är!" säger mina passagerare. Jag? Tuff? Jag körde ju bara ut lite för att över huvud taget komma ut på vägen och sen in i rondellen. Jag vinkar glatt och tackar när de har släppt fram mig, men frågan är, är jag tuff? Deras åsikt stämmer inte alls in med min uppfatting om mig själv. Märkligt. Jag måste nog fundera på den där diskrepansen.

Imorse hade min kropp bestämt sig för att det var lördag och vägrade, värre än vanligt, att gå upp. Jag skäms över att jag inte har bättre pli på mig. Men å andra sidan jobbade jag ju jättelänge, för att vara fredag. Men jädrar i min lilla låda, som jag jobbat! Och jädrar i min lilla låda, vad jag trivs med det. Jag är supereffektiv, jättetrevlig och attans proffsig, precis hela tiden och njuter av det.

Och för en gångs skull, njuter jag av att det är fredag. Ledig. God mat. Avkopplad.

Bokcirkel

Det är inte så stort hemma hos mig. Framförallt har jag inte hur många stolar som helst. Idag blev vi nio stycken på bokcirkeln så en fick sitta på en fotpall. Men det gick bra det med. Tror jag. Trevligt som vanligt, mycket skratt och prat. Och jag hade sån himla tur att böckerna som jag beställt kom idag! Det kom ett sms vid lunch att de fanns i tobaksaffären. Den här gången tog jag en lättläst bok, det är en del som föredrar det. Helt okej för mig, jag läser ju så mycket att jag gärna varvar med den sorten som går lätt ner men som inte heller sätter några spår.

Sen såg jag sista stunden av Svärdet och Spiran. Jag tycker den var bra, inte lika bra som boken förstås men helt klart sevärd.

Trött är jag nu. Jag ser verkligen fram emot att det är fredag imorrn. Hoppas min kollega inte är sjuk i morrn med, är hon det kanske jag inte kan gå hem när jag slutar 1330.

Igårdagen

Jag såg Leva Livet igår, en musikal med 80-talsmusik. Faktiskt tyckte jag den var sådär. Jag är inte så bra på artister, men Linus Wahlgren kände jag igen och en tjej som heter Zander i efternamn. Den handlade om ett band som upplösts och sångerskan flyttat till USA och nu kommit tillbaka med sitt barn för att hon skulle få träffa sin pappa, en i bandet. Lite Mamma Mia wannabe över temat. Sen sjöng de väl hyfsat bra men dansade ganska osynkat. Musikerna vad dock strålande. Och det är ju alltid roligt att höra musik man känner igen och kan på alla sina fem. Men det sammantagna intrycket blev alltså "sådär". Och så var det kassa stolar! Jag har rätt långa ben och jag gillar inte när de inte får plats.

Tanden uppförde sig bra - ja, tanden och tanden, den är ju borta! Hålet uppfördet sig bra. Molade lite grann kanske men ingen fara. Man ska undvika att få hög puls de första dagarna eftersom den koagulerade massa i hålet kan spricka upp då. Jag har rätt dålig kondis så jag blir andfådd i trappan från tunnelbanan och då började det blöda lite. Jag spottade i en vit snödriva, det såg rätt ballt ut.

Det har snöat blötsnö här idag och nu fryser det på. Det blir intressant att se väglaget imorrn. En på jobbet berättade om en kille i Göteborg som inte kunde åka till jobbet för att hans däck hade frusit fast! Haha!

Sluddrar

Hur sluddrar man när man skriver? Nåja, mitt sludder håller sig till talet, jag är bedövad. Har dragit ut en tand idag och det gör jag inte utan bedövning, det lovar jag. Det gick jättebra och som vanligt hade vi trevligt, min tandläkare och jag. Får inte äta eller dricka eller använda narkotika på ett tag. Eller var det nikotin? Det var en tand längst bak och inte förrän den är borta inser jag hur stor den varit, För ytan där den suttit är jättestor och blankröd, som ett väl lagrat vin.

Och löneförhöjning fick jag idag, det var trevligt! Och musikal ska jag på, det blir trevligt!

En och en halv

Har pratat en timme och en halv med C på Skype. Det känns lite udda när jag sitter och ser ut genom mitt vintermörka fönster och snart ska gå och lägga mig medan hon just klivit upp och säger "vänta lite, jag måste öppna fönstret, det är så varmt härinne". Hennes himmel är klarblå. Lika blå som den ukulele hon köpt och som hon i webbkameran spelade en Jack Johnson-melodi på för mig. Härliga unge!

Nya äventyr väntar runt hörnet. De ska iväg på nån liten båt ett dygn på en "kryssning" där de ska fiska och paddla havskajak. Black Water Rafting i fem timmar ska de också göra. Då åker man omkring i i bildäck i ett grottsystem. Glow worms, det måste vara lysmask va? Fallskämshoppning. 

Avundsvärt. Fast jag ska på musikal imorrn, Leva livet. 

Håret

Är det dags för en förändring? Har pratat hår på jobbet idag och sen ser jag tuffa Ruta Ett som varit hos frissan idag. Jag borde kanske göra något jag med. Så här är det. Jag har jättetjockt självlockigt hår till axlarna ungefär. Numera har jag det nästan alltid uppsatt med en klämma. Jag färgar det brunt eftersom jag har en kalott överst som är grå, sen är det brunt igen och så är det lite grått längst ner i nacken, lite grann bara. Jag tycker om mitt hår, tycker om att det är långt och tycker om att det är lockigt. Jag är inte särskilt intresserad av att hålla på och fippla med håret, det jag gör idag är att jag drar en borste igenom det på morgonen, eventuellt sprayar jag på lite vatten för att det ska locka sig på rätt ställe men det är sällan jag använder något grejs i håret. Om jag har det utsläppt så har jag ibland i något som gör att lockarna liksom stelnar till lite. (som på min profilbild) Jag tvättar det en gång i veckan, det tar några timmar innan det är torrt och jag skulle aldrig idas hålla på med fön, locktång eller nå't annat för att få det att torka.

Ja, ni hör ju själva.

Men jag börjar tröttna på att färga/tona utväxten. Men hur gör jag då? Jag kommer se ut som hej kom och hjälp medan det växer ut och sen är det ju tvåfärgat, vad jag vet. Hur gör jag då? Och jag måste säga att jag inte har någon större lust att klippa det kort, då måste jag ju gå till frissan jämt och ständigt istället för två gånger om året, som nu.

Ja, ni hör va? Jag vill ha det bekvämt, jag vill inte förändra men jag vill förändra.

Oro och bortval

Jag mäker att jag ägnar en del av min hjärnkapacitet till att oroa mig. Det har jag inte gjort tidigare i livet. Så fort jag ska göra något på stan så sätter hjärnan igång och börjar beräkna. Hur känns det i ryggen, hur mådde jag igår, hur kommer jag må idag, hur kommer underlaget vara, kommer det vara halt, kommer jag få ont, ska jag sitta ner någonstans, kommer jag bli krokig och få svårt att gå pga det, ska jag verkligen, är det inte bättre att vara hemma i "säkerhet". Och ofta väljer jag bort för att jag är orolig och rädd att det inte ska funka. 

När andra människor är inblandade blir det etter värre. Kommer den här personen förstå och acceptera att jag inte kan gå fort, tänk om jag får jätteont och måste gå myrsteg en stund. Om jag blir krokig får jag svårt att andas, blir andfådd, vill inte prata, måste hålla masken för att den andra personen inte förstår eller för att jag inte vill visa och för att jag skäms. Människor har en tendens att säga att de förstår, men agera på ett sätt som visar att de inte gjort det. Som på nyår tex, då säger jag "vi får ta gott om tid på oss att gå till busshållplatsen för jag kan inte gå så fort". Visst, säger de och sen när vi går så älgar de på i alla fall och jag får kämpa för att över huvud taget hinna med. Och de går gärna 3 meter framför istället för bredvid mig och det känns inte heller särskilt lustigt.

Men nu har jag utmanat ödet och övertalat hjärnan att sluta veva runt. Nu ska jag träffa min unga killkompis i Gamla stan och göra bildtävlingen som DN har i samband med julen. Vi har gjort det många gånger förut och brukar ha kul. Jag sa först nej, men blev övertalad. Så jag har varskott att han kanske får gå själv och jag sitter och fikar.

Bekantskap önskas

När jag var på trettondagskonserten häromdan så fick jag höra en dikt. Jag är inte någon poesiälskare, jag har svårt att läsa så sakta och eftertänksamt som man måste när man läser poesi. Eeva Kilpi har jag läst och tycker om. Jag har aldig läst Kristina Lugn och är väl inte över mig förtjust i hennes uppenbarelse. Men. Dikten som lästes var av henne och jag satt trollbunden. Den var så träffsäker, så melankolisk, så sann, så patetisk och pricksäker. Nu ska jag bara hitta den så jag kan återge den för er. Själva diktsamlingen heter "Bekantskap önskas med äldre bildad herre". Ska låna den på bibblan så fort jag har vägarna förbi.

Lite för

Vaknade lite för sent.
Tittade på klockan lite för lite.
Var lite för slö.
Ogillade regnandet lite för mycket.
Tänkte lite för lite.
Tänkte lite för mycket.
Gjorde för lite.
Skrotade omkring för mycket.
Ogillade mig själv för mycket.
Såg dagen försvinna lite för fort.
Lite för mycket ogjort.

Har aldrig sett..

Jag har aldrig sett Let's dance.

Och efter att ha sett fyra minuter av inledningen av de nya programmen så är jag säker på det är helt rätt beslut.

Klämdag

De flesta var väl lediga idag? Jag jobbade, jag tyckte det skulle bli skönt att komma ikapp lite innan första oxveckan. Det var svårt att sopa bilen ren från snö, jag måste ju vara väldigt säker på att platsen jag står på inte plötsligt flyttar sig några centimeter för det gör rackarns ont i ryggen. Och ni som sopat en översnöad bil vet att det är mindre med snö under bilen och att man lätt glider åt det hållet. Men det gick nästan bra. Är stolt över mig själv som kom ut med bilen, jag fastnade två gånger men lyckades gunga mig loss

Sen känns det inte som jag gjorde så mycket nytta på jobbet trots allt. Första stunden tillbringade min kollega (som jag inte träffat sedan 22 dec) och jag med att uppdatera varandra på släktforskningsfronten. Nästa stunden tillbringade vi med att prata om vad som timat på jobbet sen vi sågs. Och sen var det nästan lunch! Nåja, lite annat gjorde jag under tiden.

Hade så trevligt sällskap vid lunchen. Jag är allmänt nyfiken och nu vet jag mer om kylvattenledningar.

Sen tränade jag (bra där!) och handlade lite. Nu står lergrytan i ugnen med kycklingen som syrran skulle fått igår om hon kommit hit. Det lär bli ett antal lådor att stoppa i frysen.

Det ÄR svårt på parkeringen här utanför. Nyss kom en ambulans på utryckning och bil nr 1 körde in  på den del av gatan i mitten som är bred och där det är ett övergångsställe. Bil nr 2 försökte svänga in på en av parkeringsplatserna i mitten av gatan men fastnade omedelbart i snömodden. Så ambulansen fick ta samma väg som Bil 1, köra tillbaka och sen köra en annan väg. Bil 2 fick hjälp av dem som stod bakom honom att komma loss.

Ändrade planer pga väder

Den snöar och blåser friskt så syrran och jag inhiberade middagen hos mig för att istället åka direkt till Berwaldhallen och Trettondagskonserten som vi ska gå på. Vi kan äta tillsammans en annan dag istället när hon inte behöver sitta med hjärtat i halsgropen på vägen hit. Att åka kommunalt först till mig och sen till stan blir krångligt.

Men det är bra ändå, jag fick ju städat! Dammsugit, torkat golv och städat badrummet. Bra där! Jag får väl ta lite köttbullar och makaroner istället för kycklingen jag hade tänkt anrätta.

Första raden sitter vi på så ser ni två i publiken som ser ut som systrar på sändningen kl 20 så är det vi!

Saknade böcker

Jag saknar tre böcker. Poco på guldjakt som jag lånade ut till Lena Sxxxx (ja jag minns hennes efternamn) i mellanstadiet.

Sen var det en märklig bok av en irländsk författare, jag minns vare sig författare eller titel. Den handlade om en by där de var så fattiga, så fattiga. De hade bara potatis att äta, det regnade hela tiden och en gris var mer värd än en bebis. Och så sa de "långt bort i rummet" hela tiden. Är det någon som vet vilken bok jag menar så berätta gärna.

Och dumt nog lånade jag ut Svenska Sångboken som jag fick av svärmor. En tjock grön bok med massor av fina visor i. Bl.a den där fortsättningen på Cecilia Lind som är så fräck.

Jag borde skaffa lånekort till dem jag lånar ut till.

Dygnsvändning

Trots att jag försöker låta bli så har jag skruvat dygnet lite. Igårkväll var det så spännande i ett av mina spel (min nya kompis och jag är ute och vandrar och jag har fått låna hans båge och testat att skjuta djur, mött en man som blivit halvdödad av ett lejon, vi har stannat på en plats och hjälpts åt att begrava en snubbe som dött, hittat en nål av ben så vi kan sy ett par brallor till mig av råhud och senor) att jag inte kom i säng förrän halv två. Och sov till halv tio.

Fick ordning på backspegeln igår, åkte till mecken och han fiskade upp en grej därinuti och fick fast den igen. Tog 3 minuter och var gratis. Sen åkte jag och handlade och en elak man gick rakt på mig. Jag var väl i vägen. Det var uppenbart med avsikt för det var hårt och han bad inte om ursäkt. Sån't där kan jag vara rädd för, det kan göra hemskt ont i ryggen. Men nu stod jag stadigt så det kändes inte.

Nu har jag tagit fram smör så det ska bli lite rumsvarmt och sen ska jag baka fyllda smörbullar. 

Det är skönt att vara ledig!

Just ja, jag drömde i natt!

Jag som så sällan minns mina drömmar kommer ihåg en bit av vad jag drömde i natt. Jag höll på att fotografera och helt plötsligt riktade jag sökaren upp mot solen och valde oändlig tid. Till sist knäppte den av sig själv och det stod i displayen att den var trasig och att jag skulle ta den med till "The Factory" Hur kunde jag göra något så korkat? Sen var det mer som jag mindes i morse men som farit bort nu. 

För övrigt har jag alla kläderna på nu, har borstat håret och druckit kaffe. Ursäkterna för att inte kunna ge mig ut har minskat drastiskt.

Jo, jag har lite ont under ena bröstet! När jag la mig igårkväll så knäppte det till, jättehögt, någonstans under vänster bröst. Jag har en lite speciell teknik när jag lägger mig, jag  stöder mig på ena armbågen och håller emot med andra handen för att sänka mig försiktigt. Inga "hopp i säng" här inte. Så det kanske var en muskel som protesterade högljutt. Fast den borde ju vara van vid det här laget.

Skulle inte

Igår sov jag till tio. Idag skulle jag inte sova så länge. Idag sov jag till tio. Jag var vaken en stund vid halvsju och låg och läste men på något sätt råkde jag somna om. Vet att jag tittade på klockan halvnio men råkade somna om. Och det var ju synd, det var partiell solförmörkelse ungefär då. Men å andra sidan hade jag inget sotat glas eller svetsmask att kolla igenom.

Dagen blir så kort när jag sover länge. Jag har inte kommit längre än till att jag frukosterat, duschat och nästan klätt mig. Och snart är det dags för kaffe. 

Behöver ge mig ut och leta efter  någon som kan hjälpa mig få min bortpetade backspegel på plats på riktigt och inte provisoriskt, som nu. Och om jag köper smör så kan jag inte skylla på att jag inte kan baka för att jag inte har något smör. Behöver köpa en grendosa med väldigt platt kontakt också. Det vore bra om jag tränade idag. Oj, nu blev jag trött...

Lyckat!

Vid halvtvå var jag äntligen klar för att ge mig av. Och då fick jag tala mig själv tillrätta för att inte låta bli. Jag skulle till Ikea. Och som ni vet är shopping inte min gren. Jag var inte ensam där, kan jag säga. Men det var drägligt, trots allt. Köpte allt jag tänkt köpa plus två saker jag inte tänkt. 344 spänn, rätt överkomligt. Jag köpte en liten skrivbordslampa med Led-ljus, ett gäng vaniljljus (är så förtjust i dem), påsklämmor, en grej med hjul som man kan ha en blomkruka på och ett ljusfat. Känner mig så nöjd så. 

Jag fick en liten batteridriven visp i julklapp så när jag kom hem gjorde jag en hemmagjord latte och åt en knäckebrödsmacka med skinka. Orkade nämligen inte fika på Ikea som jag hade tänkt.

Det är lite ont om, och svårt med, parkerandet här utanför. För det första har det försvunnit ett antal platser utefter gatan, där är det snöhögar. Och parkeringen mitt i gatan har decimerats av samma skäl. Det är dessutom oplogat där och det är väldigt spårigt och svårparkerat. En del bilar har stått över hela julen och där ligger snön väldigt hög så där kan man inte parkera alls. Men jag har ett ställe "om hörnet" där det brukar finnas platser så jag klarar mig. Nu ska jag bara komma ihåg att köpa parkeringsmärke för nästa tertial också.

Sopor och onlinespel

Här hade jag faktiskt varit sjuk i flera dagar! Fullt så illa brukar det inte vara.

Förra inlägget väckte lite funderingar. Det där med soppåsen. Varför i hela friden är det så svårt, dels att knyta ihop den när den är full och dels att se till att den kommer dit den ska? Jag trodde bara det var jag som var slö men det verkar som fler hyser viss aversion mot den.

Just nu har jag ett extra bekymmer och det är att det är snö på tröskeln till sophuset. Det innebär att man måste knuffa till dörren med axeln när man låser upp och se, det kan inte jag! Häromdan hade jag tur för då stod en tjej där och fipplade och fick inte igen den och då passade jag på att springa (nåja) upp och hämta mina två påsar som stod parkerade innanför dörren. Nu står där en ny och får jag inte upp dörren idag så får jag väl ta den med till Ikea.

Sen är det det där med onlinespel som ni inte verkar veta så mycket om. Det kan såklart vara en mängd olika sorters spel men de jag gillar är långsiktiga, långsamma och strategiska spel. Som att ha ett fotbollslag där man tränar och köper in spelare. Bygger ut stadion och spelar matcher i serier och cuper. Det är en mängd strategiska beslut, vilka egenskaper spelarna ska ha, vilken taktik man spelar med och tusen andra saker. Det finns inget "facit" så ofta går diskussionens vågor höga när man diskuterar med de andra i spelet. Sen har samma företag gjort ett spel där man är musiker. Samma sak där, massor med strategi och även ganska mycket rollspel. Rollspel är alltså att man låtsas vara personen i spelet, lite frikopplad från en själv. Jag har alldeles nyss börjat med ett riktigt uttalat rollspels-spel. De är helt textbaserat (det är alltså inga synliga figurer som springer omkring) utan allt man gör beskriver man i text.  Så här: *frowns and looks around thoughtfully* och sen lägger man till det man vill säga. I det spelet "föds" man på en plats och har inga kläder eller vapen. Man pratar med folk och får lite att äta och kanske en klädtrasa som en "hemp tunic: a sleeveless hemp garment long enough to half cover the wearer's hips" och en "brand new wooden shield". Man hjälper till med att bryta sten, samla blåbär eller vad det nu kan vara. Just nu är min karaktär på vandring tillsammans med en annan karaktär för att hämta olja på ett helt annat ställe. Väldigt spännande, särskilt när han insåg att jag inte hade något vapen alls, det finns djur som man kan behöva försvara sig emot.

Jag gissar att för en person som aldrig spelat den här sortens spel, så låter det galet. Men har man provat så förstår man hur roligt och intressant det kan vara. En stor vinst är ju kommunikationen och samröret med andra karaktärer.

Inga löften

Aldrig att jag skulle ge någon form av nyårslöften. Jag har jämnt skägg med att få dagarna att gå ihop utan att få dåligt samvete ändå. Så några nya pålagor blir här icke! 

Just nu, när min dag precis har vaknat känner jag dock viss lust till att göra några saker som står på min mentala att-göra-lista.  Jag får väl se om den lusten hänger i tillräckligt länge för att det ska ske också.

Skriver en liten minneslista här:
Bestämma bok till nästa bokcirkel, som ska vara hos mig
Planera lite händelser i ett av mina onlinespel
Försöka få ordning på väggklockan
Skärpa knivar med min nya slipsten (eller vad det heter)
Gå ut med soppåsen
Fixa musiken i polkagrisvideon så jag kan lägga upp den på Youtube
Skriva något

Digert dagsprogram va? Eller inte. :-)

Pulsande

Det blev en oherrans massa pulsande igår! Vi tog bussen från syrran till stället vi skulle vara på och det var en bit att promenera från bussen. Vi, fem damer runt femtiostrecket, åt och drack gott, spelade spel och tittade på fyrverkerier mellan träden. Det var en mörk skog utanför fönstret. Jag såg några snöflingor som fastnade mot fönstret men de hade inte förberett mig på den stora mängd snö som fallit medan vi var där! Minst en decimeter fluffig snö och vägen tillbaka till bussen tog dubbelt så lång tid för mig. Gick på den oplogade trottaren ibland och på den bildäckstillplattade vägen ibland.

Bussen var en halvtimme sen men det var en mängd intressanta personer att titta på vid busshållplatsen. Den unga killen med fluga. Han som glömt skinnhandskarna och försökte få tjejen att fatta att det inte var skidhandskarna han glömt. Killen som var lite för lättklädd för kylan. Tjejen med kort kjol och sorgligt trasiga strumpor. Tjejen med svart långkjol.

Sen var det rätt livligt på bussen. Syrran och den andra tjejen jag åkte med tyckte det var obehagligt men jag är väl antagligen korkad för jag blir inte rädd. Visst, killen med hunden var aspackad och tjejen som muckade med honom kunde åkt på en propp. Och killarna längst fram i bussen som vrålade ramsor kanske kunde fått mothugg av sina, mer blonda, jämnåriga.

Sen pulsade vi lite till på de oplogade gångvägarna och tog varsin Resorb och gick och la oss vid pass klockan fyra.