lördag 5 december 2009

Äppelpyramid

Var tvungen att titta på bilden på äppelpyramiden jag tog idag vid ett för att minnas att det överhuvudtaget varit ljust idag. Det var det. Lite.

Lurade med mig syrran på julutställning på Bergianska. Ett litet rum i orangeriet var fyllt med julens kryddor och dofter på fat, i burkar och i krukor.

Ibland ser jag människor som jag tycker är så vackra. Idag såg jag en kvinna med grått hår uppsatt i en lös knut. Hon var så vacker. Jag tror inte ens hon var sminkad men hon hade något inuti som lyste igenom i hela hennes uppenbarelse. Min uppriktighet trogen sa jag det även till henne. Folk måste nog undra om jag är klok ibland. Men det får de gärna för jag vet hur glad jag blivit om någon sagt det till mig.

7 kommentarer:

  1. Det skulle jag också blivit!
    I brist på det samlar jag på mig leenden. Inte pliktskyldiga, artiga eller tillgjorda utan de där som går in i hjärtat. De som säger: Jag tycker om dig, eller: Jag blir glad när jag ser dig.

    SvaraRadera
  2. Bra!
    Jag försöker också tala om när jag tycker någon är vacker eller har något vackert på sig. Jag vet ju hur glad jag blir över den sortens kommentarer.
    Och jag tror det sprider sig - när man fått en komplimang vill man gärna ge den vidare.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Magica: För mig är det mer en drift och en ohejdbar vana.

    Nilla: Det ska jag börja med! Låter som en bra hobby.

    em: Jag tror också på att det goda sprider sig som cirklar på vattnet. Roligt att se dig här förresten!

    SvaraRadera
  4. Det är bra Maj, riktigt bra!

    SvaraRadera
  5. Även om de människor du säger såna saker till inte visar nåt utåt så kan jag lova dig att de ler inuti av värme. Underbart av dig att göra såna saker

    SvaraRadera