lördag 12 december 2009

Utanpå och inuti

Jag måste kanske anstränga mig för att få mitt inre och mitt yttre att gå ihop. Min kompis J sa att jag måste sörja mitt förlorade jobb och hon har nog rätt. Men jag ska inte heller ta ut något i förskott för jag vet inte hur situationen kommer lösa sig, jag skulle kunna ha tur och få ett annat jobb inom företaget men det är inget jag vet än.

Jag mår sämre på insidan än vad jag visar på utsidan. Jag stoppar undan tankarna och flyr dem och det är dumt för då dyker de upp om natten istället. Samtidigt måste jag passa mig för att försjunka i enbart dessa tankar för då blir min tillvaro helt förmörkad och en ond nedåtgående spriral.

Antar att ordet är balans. Som vanligt. Jag tror tamesjutton hela livet handlar om balans.

Balans som att lägga saker i rätt vågskål för att det ska väga jämt.
Balans som i att balansera på en knivsegg utan att skära sig
Balans som i att hålla sig gående när linan är slak

Nu har tankarna haft mig i besittning till klockan halvfyra i natt. Nu kan de få göra något annat och jag kan få ägna mig åt roligare saker. Som att bekämpa tröttheten som bor som ett litet nystan inuti och som att åka till min förstfödde och göra julgodis.

5 kommentarer:

  1. Det är bara att kämpa emot den nedåtgående spiralen för fan vad det är jobbigt att ta sig uppåt igen. Din vän och du har bägge rätt. Om det nu blir så att du mister jobbet så får du hantera det då och sörja. Om det är så att det inte blir på detta sätt har du mått dåligt under denna perioden när du egentligen kunde må betydligt bättre istället och göra godis och annat smått och gott. Jag tror verkligen det fixar sig för dig på ett eller annat sätt. Kanske finns ett annat jobb bakom hörnet som bara väntar på dig.

    SvaraRadera
  2. Tro mig, det kommer något bättre i så fall.
    Det är det där med att ha tillit till livet som är så svårt, att inte alltid ha koll och vara i framkant.
    Jag tvingades dit, och idag är jag djupt tacksam för det; och jag önskar att andra kunde känna fördelen med en dag i taget. Ibland låter jag nog som en predikant, men jag är så övertygad om vinsterna med att ha tilltro till livet just idag:)

    Kram Åsa

    SvaraRadera
  3. Vi är i samma sits Maj.
    Jag förstår dig.

    SvaraRadera
  4. Något jag har lärt mig någorlunda under mitt år som utbränd då jag gick i KBT-grupp är att försöka leva HÄR och NU mycket mer och inte ta ut saker och ting i förskott. Det är svårt, men det går efter en hel del träning. Kan rek dig att skaffa boken + cd:n Mindfulness skriven av bl a Kabat Zinn.

    SvaraRadera
  5. Eller att hantera obalansen och le medan vi gör det.

    SvaraRadera