Gemenskap

Att vara gemensam med någon är härligt. C och jag har språk som ett av våra gemensamma intressen.

Ibland när jag läser något intressant i tidningen på morgonen så ringar jag in det eller skriver en kommentar. Hon läser tidningen efter mig och sen kan vi prata om det till middagen.

Nu när de håller på att kitta om och måla ytterfönstren så har vi dumstrutar utanför några av fönstren och Cs fönster funkar inte så bra att öppna. Det har varit varmt i hennes rum och hon vill ha dörren öppen på natten. Men om jag är uppe när hon lägger sig så vill hon ha den stängd. Häromdan satt en grön klisterlapp på dörrposten till toaletten. Öppna min dörr. Då gjorde jag det när jag la mig. Nu ser jag att hon lagt till text. Säg att du vill ha mig här... osv, Jag ler när jag ser det.

Hon kommenterar saker hon läst och sett som hon tycker är tokiga. Texten i tunnelbanan som rullar fram innan tåget kommer, när det är korta tåg, har hon roligt åt. "Gå mot perrongens mitt och gå inte på den vita kanten av säkerhetskäl" Då säger hon: Jag undrar vad som händer i ändan av perrongerna som är så farligt? Då ler jag.

Armémuseet hade en reklamkampanj förra året där det stod "Sveriges sista krig...". Hon kunde inte låta bli att mejla dem och fråga om de visste något som svenska folket inte visste. Om de hade en spåkula och kunde förutsäga att Sverige aldrig mer skulle kriga. För annars hade de ju skrivit Sveriges senaste krig.

Våra sms till varandra kan vara roliga också. Iofs suddar hon ut mina men ett har hon sparat länge nu. Det där när jag skrev Ök.