När jag var liten läste jag serierna på baksidan av kvällstidningen i en viss ordning. I alla fall sparade jag den som jag tyckte bäst om till sist. Jag sparade rosen på tårtan till sist. Sparade det största paketet.
Nu tar jag det godaste först. När det gäller mat gör jag så, för jag blir fort mätt och har jag sparat det godaste så kanske jag inte orkar. Samma med godis. Det godaste vill jag sätta i mig innan jag blir äckelmätt.
Jag tror det gäller fler saker än mat. Det kanske har med ålder eller förstånd att göra. För om jag sparar en upplevelse så kanske jag inte är frisk nog att kunna uppleva den. Om jag väntar med att leva nu så kanske jag blir överkörd i morrn och då var det ju synd att inte ha levt.
Många säger sen. Sen ska jag. Sen ska jag göra det, när jag blir gammal. När jag blir pensionär ska jag. När jag får tid. När ungarna flyttat. Sen.
Så jag äter det godaste först. Ibland så mycket först att jag skämtsamt säger som min pappa sa: "Gästerna först, om dom hinner!"
Nu tar jag det godaste först. När det gäller mat gör jag så, för jag blir fort mätt och har jag sparat det godaste så kanske jag inte orkar. Samma med godis. Det godaste vill jag sätta i mig innan jag blir äckelmätt.
Jag tror det gäller fler saker än mat. Det kanske har med ålder eller förstånd att göra. För om jag sparar en upplevelse så kanske jag inte är frisk nog att kunna uppleva den. Om jag väntar med att leva nu så kanske jag blir överkörd i morrn och då var det ju synd att inte ha levt.
Många säger sen. Sen ska jag. Sen ska jag göra det, när jag blir gammal. När jag blir pensionär ska jag. När jag får tid. När ungarna flyttat. Sen.
Så jag äter det godaste först. Ibland så mycket först att jag skämtsamt säger som min pappa sa: "Gästerna först, om dom hinner!"
Så gör jag med. Tror inte att jag ska dö i första taget, men jag är uppfostrad till att frysa in färsk mat, färskt bröd, nybakade bullar och aldrig få njuta av det. Nu gör jag tvärtom. Fryser in när det närmar sig slutdatum och frossar innan. Rekommendaras starkt. Du är klok du.
SvaraRaderaÄr du en sådan person som börjar äta pizzan innifrån eftersom du är skraj att inte orka äta kanterna?
SvaraRaderaÄsch våga hoppa-ta risken ;)
Detta är lite kuligt, ju mer jag läser dina bloggar destomer så inser jag att vi är lika i väldigt mycket. Jag vill också kunna sitta i min egen hörna och konstatera att jag gjort/gör det jag vill göra utan att vänta eller vara skraj för vad andra tycker. Mitt liv-mitt val.
Pizzan äter jag absolut innifrån. När jag äter pizza, vilket inte är en gång om året ens. Kanterna är näst intill oätliga.
SvaraRaderaOch inte skjuter jag upp saker jag vill göra till sen, heller. Jag gillar vardagen som den är. Det räcker så bra med den.
Jag tycker om både kanterna och mitten så pizzan äter jag rakt av bara.
SvaraRaderaHär har jag en del att lära mig.
SvaraRaderaHär en till som äter mitten av pizzan först. Och sällan orkar med kanterna.
SvaraRaderaSpara det goda till sist handlar bara om njutningsförnekande självbehärskning. Not my cup of tea.
Hmm, undrar hur jag gör, jag sparade helt klart det bästa till sist förr men det vette tusan om jag gör nu. Det värsta är att det inte brukar finnas något stopp i mej när jag börjar så kanske det är, jag äter inte alls, sparar ingenting eftersom jag inget köpt å ena sidan, å andra sidan äter jag allt och sparar ingenting. Men det är bara mat det. Finkläder har jag inga. Men jag har en filt på soffan så den inte ska bli förstörd och jag har glas jag inte använder för att de är för dyra. Men jag kanske missuppfattar allt, jag läser inlägget igen och börjar om.
SvaraRaderaTjaaa... Jag sparar nog ofta det bästa till sist. Har en massa planer för "sedan" - men jag har på rätt så nära håll fått se flera exempel på när man inte hinner med det där sedan, för att andra saker kommer emellan. Som döden eller sjukdomar till exempel. Så, jag borde veta bättre. Och jag skall ta mitt förnuft till fånga. Vilken dag som helst ;-)
SvaraRadera